Konstnärer på kurs lär sig freskons möjligheter

Med havet alldeles utanför den gamla tröskvandringen vid Gartarve på Sysneudd har hon samlat en dryg handfull elever till fortbildning, en utbildning som alltså är öppen för konstnärer, konservatorer och arkitekter med högskoleexamen.
På de nyputsade kalkstensväggarna så muras och målas det med sakkunskapen närvarande i form av Tite Edberg som är ansvarig lärare för Konsthögskolans muralmåleri och som bara för några år sedan själv fortbildade sig i Italien och numera brinner för den här tekniken.
Det handlar om en lyster och ett uttryck som inte går att skapa med vanligt oljemåleri eller med akvarellpenseln, säger Tite Edberg och får medhåll av alla eleverna på kursen.
*
De första kända freskomålningarna härstammar från Knossos och Pompeji, men den italienska freskon utvecklades under renässansen, bland annat av Giotto. Renässanskonstnärerna hade hittat ett sätt att uttrycka Jesu liv och lidande på kyrkväggar och i kloster.
Under 1500-talet utvecklades tekniken även vid slott och herresäten och överklassen kunde även köpa sig en plats i himmelriket genom att bekosta målningen av ett kapell i någon kyrka ofta med sig själva i något hörn av målningarna.
I de svenska kyrkorna förmedlade dessa bilder en religiös undervisning till de icke läskunniga.
1800-talets freskomålningar, så som vi kan se dem i Uppsala domkyrka, eller som det tidiga 1900-talets freskomålare Georg Pauli, Axel Törneman och andra, förvanskade måleriet genom att inte behärska tekniken och mureriet, menar Tite Edberg.

*
Monumentalverkstaden på konsthögskolan under Olle Hjortsberg som på 1930-talet utveckalde ett nytt sätt efter studier i Italien kom närmare dagens teknik, men använde fortfarande för svagt bruk.
Av modernisterna var det kanske bara Vera Nilsson som använde freskon i den offentliga konsten, sedan tog andra tekniker över, säger Tite som tänker på Siri Derkerts betongutsmyckningar när tunnelbanan i Stockholm byggdes.
*
Numera undervisas eleverna i en teknik där själva putsen är oerhört fet, nästan fifty/fifty när det gäller blandningen kalk och sand.
Och så handlar det om vatten, underputsen måste vattnas oerhört noga, minst tio gånger, för att pigmenten skall dras in i bruket och lägga sig i lager på lager.
Pigmenten består till största delen av jordfärger, men här används också en del syntetiska pigment, exempelvis koboltblått.
Under upptorkningsprocessen förändras sedan målningen och när kalkbruket blivit vitt har även färgerna fått en briljant karaktär.
Tite Edberg som undervisar på Monumentalverkstaden har sedan 1986 undervisat i exempelvis stucco lustro, sgrafitto, al secco, men ingenting går upp mot italiensk fresko, menar hon.
Under min egen fortbildning i Italien för fyra, fem år sedan förstod jag de måleriska möjligheterna, säger hon.
*
Att de här sommarkurserna görs på Gotland är heller ingen tillfällighet, men tillfälligheterna gynnade kursen genom den tröskvandring man hittat och naturens egen skönhet. Och så närheten till de medeltida kyrkorna där kurserna gör många studiebesök.
Men den kalk som finns i ett bälte på mellersta Gotland, och som numera kallas Buttlekalk, är mycket lämpad för den här tekniken.
All kalksten är förorenad av olika saker, exempelvis vill man för cementtillverkning ha mycket lera i kalkstenen, eller som i vårt fall kalcit, berättar Tite Edberg som hoppas att kurserna innebär att konstnärer vill arbeta med fresko i den offentliga utsmyckningen.
Och det går även att arbeta med tekniken i de egna utställningarna. Det har utvecklats en exakt metod att plocka ner målningarna som bland annat används när man räddar målningar från hotade byggningar, säger hon.
*
Och eleverna på kursen ute på Sysne är smått lyriska och alla har de förhoppningar att få så bra inblick i tekniken att den blir möjlig att i framtiden använda vid offentliga utsmyckningsuppdrag.
Dessutom är det en utmaning att greppa tag i den gamla tekniken, säger Olivera Savic Popovic från Nynäshamn som blivit högskoleutbildad vid konstakademien i Belgrad och som på Sysne återskapar en av Giottos många freskomålningar.
Fresko tillhörde en av luckorna i mitt kunnande och jag gillar när det liksom lyser inifrån bilden, säger Kerstin Ahlgren från Stockholm.
Stockholmskonstnären Rolf Perschinoff jobbar med självporträtt i den gamla tröskvandringen.
Man blir inte fullärd på tre veckor, men man förstår förutsättningarna, menar han.
Filippa Arrias kommer att lämna ett litet fint porträtt kvar i Sysne när hon återvänder till Stockholm.
Detta är en fantastisk teknik som jag hoppas kunna använda i mitt konstnärsskap och på sikt även när det gäller offentlig utsmyckning, säger Filippa som är yngst i gänget och som gick ut konsthögskolan 1998.
Det blir så vackert i passande arkitekturer, säger örebrokonstnären Daina Liepina när hon målar en detalj från en av Fransescas bilder.