Kryddigt men svårläst

Kultur och Nöje2004-11-17 06:00
Monika Ahlberg älskar örter. Det står klart redan i inledningsorden till hennes nya bok ?Örtamat?, där hon konstaterar att hon blivit fullkomligt frälst och nu planerar att fördubbla den egna kryddträdgården.
Örter har ju i tusentals år använts i såväl medicinska som kulinariska syften. Det är främst det sistnämnda boken handlar om, även om dess mer praktiska nytta även tas upp. Boken (142 sidor inklusive registret) bjuder på sammanlagt hundra recept, där örterna har mer eller mindre framträdande roller. För den som tidigare gjort det till en vana att använda örter i matlagningen är kanske överraskningarna få. Men de finns, definitivt. Både mellan örter och andra råvaror, liksom mellan örter och örter. Framför allt så uppmanar författaren läsaren att experimentera, kombinera och överraska sig själv och kanske även sina gäster.
Kapitlen är indelade efter den sedvanliga kokboksmodellen, ungefärligen ?kött, fisk, fågel eller mittemellan?. Logiskt och lättfattligt, alltså.

Mest intressant fann jag dock de mer särpräglade kapitlen om blommor, inläggningar och ? framför allt ? om att ?krydda kroppen?. Texterna är skrivna av Lisen Sundgren från Rosendals trädgård och hon berättar om hur man kan använda naturens eget apotek till rengöring, återfettning och färgsättning, eller för att återuppliva trötta fötter, hårbottnar eller hyn.
Boken illustreras av Wolfgang Kleinschmidts mycket läckra och vackra bilder. Dock återges inte alla recept i bild ? en i mitt tycke stor brist. Minus ger jag även till att varje kapitel inleds av en text som formgivits så att den blir mycket svårläst. Texten i sig är väl värd att läsa, men tillgängligheten förtas en del i den tydliga strävan att göra en smakfull presentation.
Text ska vara till för att läsas. Punkt slut.
Det åsido så är Örtamat en klart snygg, informativ och trevlig, om än inte oumbärlig, inspirationskälla till örternas kulinariska värld.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!