Kulmen av årets Linnéböcker

Bland de många omfångsrika och vackra böcker som kommit ut i samband med Linnéjubileet, tänker jag gärna på Karin Berglunds "Jag tänker på Linné - han som såg allt" - lätt att känna igen bland de andra på sitt läckra omslag, med en färggrann tulpan mot grön botten. Boken ger en bred och personlig skildring av Linnés liv och verk i en mycket tilltalande och lättläst form. Man känner igen författarens flytande journalistiska stil från andra av hennes böcker. Den nya boken är uppdelad i åtta avdelningar, där författaren redan i prologen anger tonen och sätter in Linné och boken i sitt sammanhang. Det andra huvudkapitlet, "Barnet" skildrar Linnés barndom fram till studentexamen. Efter detta följer "Studenten" och där följer vi Linné från tiden i Lund och Uppsala till hans lappländska resa, med avrundning nere i Europa och hans återkomst till Uppsala. Kapitlet "Forskaren" är kanske bokens tyngdpunkt, med hans "Systema Naturae" som utgångspunkt och utvecklas vidare med avsnitten "Stenriket", "Växtriket" och "Djurriket". I avsnittet om växtriket även speglar hans teorier mot dagens DNA-forskning, som bitvis motsäger och delvis bekräftar honom. Kapitlet avrundas med en skildring av hans läkarår och hans hälsoråd, av vilka en del är aktuella ännu idag och här kan man även läsa en del av hans mörka "Nemesis Divina" (Den gudomliga hämnden). Därefter möter vi "Resenären", som börjar med bakgrunden till hans landskapsresor, som ju inte var några turistresor utan rätt och slätt statliga naturresursinventeringar. Genom hans observanta skildringar får de även stort intresse ur turistsynpunkt. Sedan får vi läsa om Västgöta- och Skåneresorna. Det kan inte hjälpas att vi här på det lokala planet kommer att reagera mot den styvmoderliga behandlingen av Ölands- och Skåneresan, med blott några få omnämnanden i förbifarten. Nästa kapitel heter "Läraren" och här möter vi först Linné i egenskap av museiman som har sammanställt stora samlingar från snart sagt hela världen, "Jordklotet är således intet annat, än en Naturaliesamling av den allvise Skaparens mästerstycken". Här möter vi också Linné som undervisare och hur mycket han betydde för sina studenter. Den kunde komma flera hundra deltagare till hans "herbationer" (blomstervandringar), med både picknick och orkester. Det har spekulerats mycket kring Linnés familjeliv, barn och eventuella älskarinnor och vi får en inblick i detta i kapitlet "Fadern". Här möter vi bland andra i synnerhet hans döttrar, men också hans son Carl von Linné d.y. Denne motsvarade inte förväntningarna och redan 1769 föreskrev Linné i sitt testamente att hans herbarier för döttrarnas räkning skulle säljas till högstbjudande. Boken avrundas sedan med en "Epilog", med efterskrift, uppställning med viktiga årtal samt litteraturförteckning, bildkällor och register. Det mångskiftande bildmaterialet gör boken unik bland alla andra Linnéutgåvor. Många av bilderna är från samtida källor, men författaren själv har under arbetet med boken rest land och rike runt och tagit många vackra landskaps- och växtbilder. En hel del är också skisser av Linnés egen hand från bland annat hans resedagböcker. Vi finner också många Linnéporträtt från flera olika perioder i hans liv. För mig är den här vackra boken kulmen på Linnéutgåvorna med sitt breda innehåll, lättflytande personliga stil och många oväntade utblickar. Enbart det rikhaltiga och varierade bildmaterialet motiverar faktiskt också ett inköp.

Kulmen av årets Linnéböcker

Bred och personlig skildring av Linnés liv i ny bok.