Kulturell pyttipanna på "folkan"
Temadagar under namnet Kulturell pyttipanna hölls på folkhögskolan i Hemse i torsdags och fredags och eleverna bytte ut det vanliga schemat för att möta världen.
Jonglering, origami, australiensisk beachrugby och grekisk dans var några av aktiviteterna som stod på schemat på folkhögskolan i Hemse under årets temadagar.
Grekiska dansen leddes av Joannis Chaitas som tidigare studerat vid folkhögskolan i Hemse. Eleverna fick pröva på grundstegen i ringdanser och "Zorbas dans".
- Det är kul och stegen är inte så svåra, säger Linn Rehnström.
- Men takten och musiken är svår, lägger Nina Knutsson.
De har tränat hela förmiddagen och efter ytterligare några turer ser dansstegen ut att sitta där de ska.
- Det går fint, de är nästan fullfjädrade, säger Joannis Chaitas.
I korridoren utanför övar en grupp på jonglering. Ganska svenskt kan tyckas, men mindre känt är kanske att det finns bildbevis på att redan de gamla egyptierna jonglerade 2 000 år före Kristi födelse.
- Det finns gamla gravmålningar från Egypten där figurer jonglerar. De gjorde egna bollar och vi har tittat på det, säger Barbro Olsson som leder gruppen. Gruppen har också ägnat sig åt Mah Jong och Backgammon, och studerat spelens ursprung.
I foajén har hemslöjdskonsulent Frode Falkenhaug ställt ut bilder från resor i välden där han studerat slöjd och hantverk. Under en resa träffade han Carribi-indianer i Västindien. Ett folk som i dag även har afrikanska och spanska arv. Ett av hantverken som gjordes här var rottingkorgar infärgade med växtfärger. Hantverket är viktigt och lyfter fram identiteten, tror Frode Falkenhaug efter resan.
- Så länge de gör den traditionella slöjden är de indianer. Det är ett sätt att bevara berättelsen om sig själva, säger Frode Falkenhaug.
I ett klassrum sitter en grupp djupt koncentrerade och ägnar sig åt den tusenåriga japanska konstarten origami. Tranor, näckrosor och smällare i papper är några av de sinnrika konstruktionerna som växer fram.
Enligt japansk sägen kan en sjuk bli botad genom att vika 1 000 papperstranor.
Den japanska flickan Sadako som levde i Hiroshima när atombomben föll hann på sin sjukbädd vika 644 guldtranor innan hon dog.
- Hennes klasskamrater vek sedan resten av tranorna till henne, säger Agneta Lindqvist som föreläst om den japanska traditionen under dagarna.
Elever på den internationella skolan i Hiroshima startade sedan "Tusen tranors klubb" som uppmanar skolklasser över hela världen att vika tusen tranor och under tiden samtala om frågor om krig och fred.
Det blev också besök på Sidas Östersjöenhet och Östersjöns författar- och översättarcentrum i Visby och ett chilenskt nätverk för kvinnor berättade om livet i Chile och verksamheten på Gotland.
- Världen i alla möjliga slag finns här, säger Åsa Akre.
Så jobbar vi med nyheter