Kulturen som ett folkligt värde och en demokratisk garant
ABF och Länsteatern inbjuder på måndag den 5 oktober till fortsatt samtal om kulturens kraft under rubriken "Kulturen som tillväxtmotor". Det är ett fint gemensamt initiativ men själva tanken om kulturen som tillväxtmotor är problematisk.
Och visst kan man se det så, att folk söker sig till Gotland för dess kulturskatter och andra kulturella värden. Men det kan likväl inte vara kulturens och kulturarbetarnas huvuduppgift att skapa ekonomiska resurser och pekuniär tillväxt för Gotland som region.
Kulturen står inte i tjänst för ekonomisk tillväxt på samma sätt som näringslivets företag. Det kulturen tillhandahåller är en mental kunskapstillväxt, väl så nyttig som den materiella tillväxten och ett värde i sig. Jag tror helt enkelt att kulturen som tillväxtmotor är feltänkt eller önsketänkande från politiker och näringslivsrepresentanter.
Kulturens fria kraft
Men tanken om kulturens kraft ställer jag gärna upp på och gärna med tillägget kulturens fria kraft med betoning på båda leden och utgående från människans kreativa andliga skapande. Kultur i dess vida mening och särskilt, konst, litteratur, teater, musik är alltid och skall alltid vara förknippade just med frihet och oberoende.
Visst skrivs det, talas det och sjungs det på uppdrag och mot betalning, men det är just det som produceras av fria andar som är värdefullt i ett samhälle där ekonomiska värden ses som livets högsta och konsumismen härjar vilt. Det är naturligtvis en lockande tanke att de fria kreativa andar som verkar på kulturens område också görs produktiva.
Men dessa fria andar är också trolösa, binder ogärna upp sig politiskt, ideologiskt eller religiöst och de låter sig inte köpas för pengar med baktanken om att skapa materiell tillväxt (kan man hoppas). Men de önskar likväl "stöd" av olika slag för en verksamhet som underhåller men också oroar, som skänker glädje och lycka men också stör och ifrågasätter. Allt på egna villkor.
Socialkritisk konst och litteratur är till exempel svåra att sätta i samband med begrepp som ekonomisk tillväxt, men likväl är de viktiga. För sin kritiska hållning uppbär också medier, tidningar, kulturtidskrifter ekonomiskt stöd för att vi vill att de ska vara fria och inte bara behöva se till tanken att vara ekonomiskt lönsamma.
Kulturens företrädare är radikala och framåtblickande, men de är också konservativa, vill bevara och förstår historiens värde och sammantaget företräder de frihetens idé.
I demokratins tjänst
Och viktigast av allt. Den fria kulturens krafter står i demokratins tjänst, men inte bara för att majoriteten alltid ska få sin vilja igenom, utan snarare och kanske främst för att tillförsäkra en minoritets rätt att ifrågasätta, debattera och också emellanåt fungera som en bromsklots för en utveckling som i alltför hög grad lever under den materiella tillväxtens kalla stjärna - en tillväxt som hotar hela vår planets fortlevnad.
Kulturens fria obundna kraft skall därför inte fungera som tillväxtmotor, däremot kan tillväxten tjäna kulturen genom ovillkorade generösa bidrag. Om nu Svenska spel, Destination Gotland, GEAB eller PayEx till exempel skulle vilja stödja gotländsk kultur vore kanske det enklaste att avsätta skattebefriade medel till en kulturfonds disposition för en väl avvägd sponsring.
Kanske skulle detta kunna göra Gotland till en kulturledande region attraktiv både för oss gotlänningar och för turister.
Dessutom tror jag, nej, är jag helt övertygad om att politiken skulle kunna styra världen och samhället bättre med den fria kulturens hjälp. Politiska bidrag till kulturen skulle av det skälet aldrig kunna ses som enbart en kostnad men väl som en garant för fortlevnaden av ett demokratiskt samhälle (som också förmår tackla de växande miljöproblemen).
Kanske vore därför en bättre samtalsrubrik: Kulturen som ett folkligt värde och en demokratisk garant.
Så jobbar vi med nyheter