Kulturpolitiska programmet i fokus

Det kulturpolitiska programmet, vision 2025 och varumärket Gotland var i fokus på årets kulturting som i år hölls på Wisby strand.
- Vi vill ta reda på hur visionerna kan bidra till kulturlivet. Allt som sägs här i dag kommer vi att ta med tillbaka till kultur- och fritidsförvaltningens arbete, säger Helena Wangefelt Ström som är chef för kulturavdelningen.
Till kulturtinget kom ett 70-tal kulturutövare, tjänstemän och kulturpolitiker för att tänkta till om hur kulturlivet kan rymmas och verka inom ramarna för de framtidsvisioner som tagits fram. Huvudområdena i det i kultur- och fritidsnämnden antagna kulturpolitiska programmet är uppdelat i områdena utbud, utbildning och professionellt utövande. Där framgår att alla gotlänningar ska ha tillgång till ett utvecklande kulturutbud, och att barn- och ungdom är en prioriterad grupp. Senare i år går det kulturpolitiska programmet vidare till kommunfullmäktige för att fastställas.

Det är första gången ett kulturpolitiskt program arbetats fram på Gotland. Många av deltagarna verkade tycka att det var bra att kommunen nu tagit fram formuleringar för inriktning och mål, men samtidigt levererades kritik och påpekanden om en tydligare inriktning i programmet. Varumärket Magiska Gotland ifrågasattes i omgångar.
- Det går inte att tala om ett magiskt Gotland, utan att magin samtidigt försvinner. Och kulturen som spelar en så viktig roll nämns inte mer än i bisatser i broschyrerna, påpekade konstskolans rektor Örjan Ringbom.

Elisabeth Edlund, lärare i film vid högskolan och aktiv i Bergmanveckan och satsningarna på Fårö, påpekade att det kulturpolitiska programmet saknade prislapp och handlingsplan. Enligt henne brister kommunen i långsiktigt tänkande inom de kultursatsningar som görs.
Bland annat när pengarna dras in från Filmfonden i Fårösund, i stället för att undersöka hur filmsatsningen kan utvecklas.
- Kanske skulle satsningar på konstfilm och kortfilm kunna leda till en bredare och mer hållbar filmsatsning, säger Elisabet Edlund.