Kulturskolan dåligt stödd av kommunen

Gotlands kommun är bland de sämsta i landet på att stötta sin kulturskoleverksamhet. I går publicerade Lärarförbundet en rankningslista där Gotland hamnar på 255:e plats av totalt 290 kommuner. - Med den här listan i handen kommer vi ett steg längre i debatten kring hur kommunen borde satsa på Kulturskolan, säger danskonsulenten Gia Schager.

Det blir höjda avgifter för barn och ungdomar, som vill gå på Kulturskolan. Det var inte pengar som fattades utan den poltiska viljan. Hade kommunpolitikerna velat, så hade de istället kunna sänka avgifterna till Kulturskolan och därmed öppnat för fler barn och ungdomar att pröva på.

Det blir höjda avgifter för barn och ungdomar, som vill gå på Kulturskolan. Det var inte pengar som fattades utan den poltiska viljan. Hade kommunpolitikerna velat, så hade de istället kunna sänka avgifterna till Kulturskolan och därmed öppnat för fler barn och ungdomar att pröva på.

Foto: Bengt Zettergren

Kultur och Nöje2009-04-23 04:00
Varje år utser Lärarförbundet Sveriges bästa skolkommun baserat på statiska uppgifter kring lärares arbetsvillkor, arbetsmiljö och utbildningsbakgrund. Sedan Kulturskolan blev en egen skolform har man haft som önskemål att ingå i dessa beräkningar som är avgörande i valet om vilken kommun som har störst kvaliteter på området.
Detta har varit svårt, då ingen samlar in motsvarande statistiska uppgifter inom Kulturskolan. Därför instiftas detta pris, vars huvudsyfte är att sätta fokus på unga människors möjligheter att ägna sig åt bild, dans, musik, teater och andra konstnärliga uttryckssätt.
- Syftet är att lyfta fram de kommuner som satsar på sin musik- och kulturskola, där Gotlands kommun räknas till de kommuner som är sämst på det planet, säger Gia Schager som verkar som ordförande i Kulturskolans fackklubb. Hon ser positivt på att handlingarna tagits och att detta öppnar för en diskussion kring hur man vill eftersträva förbättringar inom kommunen.

Resurser avgör
Till grund för utmärkelsen Sveriges bästa musik- och kulturskolekommun, som i år tilldelats Hällefors kommun, ligger två kriterier som Lärarförbundet anser är viktiga för att kunna bedöma arbetsförutsättningar och resultat. Det ena berör musik- och kulturskolornas resurser, det vill säga hur mycket pengar kommunen satsar räknat i kronor per invånare i åldern 7-15 år. Gotlands kommun satsar sammanlagt 1 731 kronor per innevånare, medan man i Hällefors kommun satsar 6 030 kronor per innevånare.
Det andra kriteriet avser hur hög medelavgiften är som tas ut i kommunen. Medelavgiften på Gotland är just nu räknad till 740 kronor, jämfört med Luleå som inte tar ut någon avgift överhuvudtaget från eleverna.
- Ett vanligt fenomen som sker inom kommunen är att så fort det blir skralt i kassan så höjer man avgifterna vid Kulturskolan. I Hällefors valde man att tänka nytt och annorlunda när kommunen drabbades av stor arbetslöshet, de satsade mer på kulturlivet i stort och så även kulturskolan, berättar Gia Schager.

Vill instifta lag
Lärarförbundet hänvisar till FN:s barnkonvention; att barns och ungas rätt till kultur skall varken vara en lyxfråga eller en privatsak. I framtiden hoppas Kulturskolan bli en laglig rättighet för varje kommunal innevånare, liknande bibliotekslagen som tillförsäkrar varje invånare i Sverige tillgång till bibliotek med avgiftsfria boklån.
- Det borde vara allas rätt att få ha tillgång till kultur, speciellt som ung, på lika villkor i hela landet, säger Gia Schager.
Barn- och utbildningsnämnden inom Gotlands kommun som är Kulturskolans huvudman, var inte anträffbar under gårdagen för att kunna kommentera ärendet.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!