De gamla vägarna i Sanda dansar fram genom landskapet till bygdegården.
Där inne fortsätter den rytmiska rörelsen i Allhelgonahelgens utställning.
Det är Kvinnornas höstsalong som, efter tio års uppehåll, återupptas.
På bara två dagar har utställningen riggats av frivilliga sockenbor som gjort ett snyggt jobb som ger rättvisa åt varje utställt verk.
- Sanda är ju årets socken och då känns det extra roligt att anordna höstsalongen, säger Siv Niklasson.
Hon berättar om uppehållet som gjorts under åren då Sanda skola byggts om och hyrdes in bygdegården.
- Innan dess höll vi höstsalong här i fyra år, berättar hon som själv är en av utställarna.
Utställare är 17 kvinnliga konstnärer med gemensam nämnare att de bor på Gotland. Bland dem går en kvartett på Gotlands konstskola i Visby och tar nu chansen att ställa ut. En är Jennie Olofsson från Stånga.
- Jag går den ettåriga utbildningen i projektkonst, berättar hon som har blåst glas i fem år, på Glasblåseriet i Visby och vid Orrefors i Småland.
Efter en kandidatexamen från den danska designskolan i glas och keramik på Bornholm är hon åter på Gotland.
- Jag ville flytta hem till ön och utbilda mig vidare i sökandet i ett annat språk och uttryck.
Siv Niklasson, sedan tidigare känd för sina små detaljrika tuschteckningar, visar fram en ny, fri och färgstark sida i sitt skapande efter ett besök i Namibia.
Målningarna kallade "Katutura" och "Själarnas natt i Babylon", liksom skulpturen "Damara" i svart, väcker nyfikenhet.
- Jag besökte min dotter i Namibia och drabbades av en kulturkrock mellan den som har allt och alla andra som har inget i den 21 år unga nationen.
Hon berättar om Katutura där tyskarna föst ihop folk i läger som nu revs för att ge plats åt nybyggen för en medelklass. I Babylon, där det bor 30 000 människor, finns ingen el och inget vatten. Folk där har ingenting, men allt att ge i mötet. Damara är ursprungsbefolkningen, förklarar hon.