Långhuset som kom, sågs och sen försvann

Eldstaden såg ut som där nyss eldats och vallarna var höga och nästintill intakta. Men det som kanske förvånade mig allra mest var att huset var placerat på en höjd med havet precis nedanför. En boplats som hade varit rena rama mardrömmen på järnåldern - direkt exponerad för fientliga båtar!
Några bilder längre fram dyker långhuset återigen upp. Nu i en annan vinkel och då går det att identifiera var det ligger. I bakgrunden syns nämligen gamla hotell Snäckgärdsbaden.

*
"Ligger det ett långhus på klinten vid Snäck?"
Frågan ställdes till några kvinnor och män med kulturhistoriska kunskaper, men ingen kände till det och menade att just placeringen var helt omöjlig. Det här måste undersökas.
Vid en okulär besiktning på plats så var det inte särskilt svårt att hitta långhuset. Men skyltar saknades och platsen var igenväxt. Träd växte där högsätet en gång hade stått och vallarna hade börjat ge efter.
En skandal, en så tätortsnära och spektakulärt långhus som bara har fått stå och förfalla. Kulturskymning! Mysteriet kring långhuset började nu tätna allt mer.
Men när jag frågade tf länsantikvarie Majvor Östergren, så kom jag en bit på spåret och efter ytterligare forskning så fick hela historien sin förklaring.

*
År 1938 hade man vid nyuppodling vid Dune gård i Dalhem upptäckt två husgrunder. Mårten Stenberg, länsantikvarie på Gotland, grävde ut dem. När Ångbåtsbolaget, som då ägde Snäckgärdsbadens hotell, erbjöd sig att stå för kostnaderna av flytt och återuppbyggnad av långhuset så tog Stenberg chansen. Hotell Snäckgärdsbaden ville nämligen i direkt anslutning till hotellet ha lite lokal kulturhistoria att roa sina gäster med.
Sommaren 1939 kunde man inviga detta ambulerande långhus. Nu var det lätt tillgängligt för hotellets gäster att promenera till, sitta på de gamla vallarna och se hur solen dalade ner i havet precis som för 1500 år sedan då huset byggdes, men då på en helt annan plats. Det imponerade.
Men en rekonstruktion har inte riktigt den status som en "äkta" fornlämning har. Det kom nya tider, nytt hotell och nya gäster. Långhuset glömdes mer eller mindre bort och platsen växte sakta igen.

*
Men nu 2008 råder andra förutsättningar vid Snäckviken. Husgrunden ligger helt plötsligt mitt i ett nytt exklusivt bostadsområde. Kanske man återigen börjar rensa upp kring vallarna och kanske någon kommer att åter sitta där, se ut över nyfunkishusens tak, den nya restaurangen och havet som ligger där precis likadant som då för 1500 år sedan och visst känner man historiens vingslag.
Tittar denna någon lite norrut så ser han andra flyttbara hus - villavagnar - men det är en annan historia. En modern hushistoria!