Lars Forssell i centrum under fransk resa
Så inleder hon sin musikaliska resa, Lena Bogegård. I ?Se la vi? tar hon, tillsammans med lyhörde ackompanjatören Anders Alm på piano, publiken med på en tur från Edith Piaf till Lars Forssell.
Iförd vit kappa och keps för hon in den lunchande publiken på Länsteatern i den franska chansonvärlden överförd till svenska språket. Rekvisitan är sparsmakad, den består av en parkbänk som hon slår sig ner på mellan sånginslagen för korta men meningsfullt sammanbindande ord.
En sångvärld som på senare år gjorts svenskpopulär av bland andra Richard Wolff. Lars Forssells engagemang är av äldre datum. Under 1950-talet engagerade han sig i kabaretvisan och den franska vistraditionen. Ungefär hälften av materialet i föreställningen har sitt svenska ursprung från den perioden.
Och det med all rätt. Forssells tolkningar hör till de bästa i genren och är så särpräglade att man ofta tar dem för hans egna skapelser rakt igenom. Som när Lena Bogegård inleder vemodigt vackra ?Du snurrar min jord som en stjärna...?. Då är det förstås Lars Forssells ?Snurra min jord? men som är hans version av L Ferrés original. Men i programmet återfinns även andra starka inslag: ?Säg vad ni vill? hör defintiivt till dessa liksom öppningslåten.
Lena Bogegård står hela tiden i absolut fokus. Hon binder publiken så att föreställningen kan flyta nonstop utan störande applåder mellan låtarna som bryter den stämning som byggts upp.
?Se la vi? utgjorde premiär för terminens omgång av lunch/soppteater på Länsteatern. Det är en stor föreställning med små medel.
Så jobbar vi med nyheter