Låt blommorna visa vad klockan är slagen
Naturligtvis intresserade sig Carl von Linné för detta och hade idéer om att man skulle kunna använda olika växter som tidsangivare och på detta sätt få fram ett ?blomsterur? med hjälp av när deras blommor är öppna, men fick aldrig tillfälle att utföra detta projekt. I den nyutkomna boken ?Linnés Blomsterur? av Karin Martinsson kan vi läsa om detta projekt och hur man skulle kunna utföra det i praktiken. Linné själv fick aldrig tillfälle att i praktiken utföra sin idé.
Inledningsvis presenteras Linnés lista över när ett antal arter öppnar och sluter sig. I de följande kapitlen kan man läsa om några projekt av detta slag, om växternas punklighet, om växterna som väderleksvisare, deras sömn och rörelser och ?solvändare?. Blomsteruret har även frodats i romantiken och pedagogiken och även inspirerat författare som bl.a. Charlotte Smith,
Felicia Dorothea Heman och Werner Lambersys, men också svenskarna Erik Axel Karlfeldt och Fredrik Nyberg.
Det fanns i början av 1900-talet s.k. mekaniska blomsterur, med ett ?riktigt? urverk i mitten, med tusentals växter planterade runt omkring som urtavla och ibland med blomprydda visare. Det största lär ha varit trettio meter i diameter och anlades i samband med världsutställningen i Saint Louis 1904.
Vill man plantera ett eget blomsterur får man också praktiska råd i ett kapitel och av detta framgår att det inte alls behöver vara runt utan kan läggas upp på flera andra sätt, så att det i princip kan anläggas i nästan vilken trädgård som helst. Huvuddelen av boken tas sedan upp av kapitlet ?Blomsterurets växter?, med ett 40-tal växter där var och en får ett eget uppslag med bild, historik, beskrivning av dess ?dag-och nattvanor? samt korta, men värdefulla odlingsråd. Vissa ?öppethållningstider? får kanske tas med en nypa salt det kanske kan skilja mellan olika ståndorter. I sydöstra delarna av Visby brukar t. ex. cikorians blommor ofta vara öppna betydligt längre än vad som anges, även om det är starkt solsken.
Till sist kommer en lista med litteratur om blomsteruret. Omslaget är från en tysk färgplansch för barn från 1948. Förefattaren har tagit samtliga foton i boken. Kort sagt - en liten trevlig bok med inspiration för trädgårdsägare att anlägga något nytt i sin täppa, men också ett stycke kulturhistoria.
Så jobbar vi med nyheter