Linnér - en av vår tids stora humanister

Härom veckan kom beskedet att Sture Linnér gått ur tiden. Den 15 juni skulle han fyllt 93. Han var en av vår tids stora, hur man nu karaktäriserar en sådan person. Kanske inte så känd för en bred allmänhet, men hans liv var osannolikt innehållsrikt. En lärdomsgigant.

Sture Linnér blev 92 år. foto: norstedts förlag

Sture Linnér blev 92 år. foto: norstedts förlag

Foto:

Kultur och Nöje2010-04-08 04:00
Sture Linnér var en av Sveriges främsta kännare av grekisk kultur med antikens Hellas, medeltidens Bysans och dagens Grekland. Han disputerade redan 1943 och blev docent i den grekiska litteraturen och kulturen.
Sista gången jag såg honom var på Etnografiska Museet i Stockholm för ett par år sedan i samband med det tibetanska nyåret. Där satt han i restaurangen, stiligt klädd med den obligatoriska scarfen knuten runt halsen och höll hov bland kunskapstörstande ungdomar.
Strängarna på lyran var många. Engagerad i Röda korsets hjälpverksamhet i Grekland. Ledande positioner i svenska internationella företag. Mest känd och omtalad blev han dock för sin långa vänskap med Dag Hammarskjöld. Deras gemensamma arbete under kongokrisen i början av 60-talet har ofta uppmärksammats.

Motståndsman
Sture Linnér var då chef för FN:s civila verksamhet i Kongo. Han hade haft många samtal med utbrytarprovinsen Katangas ledare, Tshombe, utan att lyckas få till stånd en lösning.
Då bestämde sig Hammarskjöld för att göra ett försök att lösa konflikten i kraft av sitt ämbete som FN:s generalsekreterare. När de satt i planet, som just skulle starta, bestämdes hastigt att Linnér borde stanna kvar i Leopoldville där läget var labilt.
Linnér fick kliva av och någon timma senare störtade planet med Hammarskjöld, sannolikt nedskjutet. Linnér fick ensam arbeta vidare med krisen i Kongo.
Som ung hade Linnér under en tid aktiv kontakt med "Vita rosen" i Nazityskland. Den motståndsgrupp, ledd av syskonen Scholl, som modigt spred antinazistiska flygblad om regimens illgärningar för att skapa opinion mot Hitler. Flera av gruppens medlemmar avslöjades av Gestapo och avrättades.
Linnér klarade sig. Vita rosen som blivit själva sinnebilden för att varje människa har ett fritt val att ta ansvar.

Humanist
30-talet böcker har genom åren lämnat Sture Linnérs hand. En av hans sista är en liten bok om möten med intressanta människor - "Ingen människa är en ö" på Norstedts förlag 2007, som då recenserades på denna sida.
I boken skriver han om en rad möten med människor under ett långt liv. Från Einstein till ett möte med den gotländske generalen Törngren. När Linnér låg inkallad på Gotland runt 1940 fick han god kontakt med den legendariske generalen Gösta Törngren. En general med humanistiska och naturnära intressen, skicklig botanist som kände till orkidéställena på ön.
Det blev många gemensamma utflykter till Mästermyr, Hammarsängen och Grogarnsberget, plus cykelturer till flertalet kyrkor, då generalen berättade om byggnadsstilar och prästöden.
Samtalen vid middagsbordet på Kungsladugården blev många och långa genom åren. Och vänskapen höll i sig fram till generalens död 1958.
Sture Linnér återkom ständigt till humanismen. Att varje människa är viktig, är ett universum. Att "en fjärils vingslag i Brasilien kan orsaka en tornado i Texas". Det vill säga, var och en av oss kan påverka och skapa den oförutsägbara värld vi lever i.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!