Linnéresa på engelska

Större delen av Carl von Linnés kvarlåtenskap hamnade som bekant efter Linnés död i London och förvaltas fortfarande av The Linnean Society of London. En grupp från detta sällskap har under juni gjort ett besök i Sverige, med Gotland och Uppsala som resmål. I samband med detta utgavs en ny engelsk version av Linnés tryckta reseberättelse från den öländska och gotländska resan samtidigt i Sverige och England under titeln "Linnaeus? Öland and Gotland Journey 1741", 296 s. ISBN 978-91-633-0361-6) i Sverige av förlaget Gyllene Snittet i och i England av The Linnean Society of London.
Översättningen från originalupplagan gjordes ursprungligen av Linnean Society redan 1973 i deras tidskrift "Biological Journal of the Linnean Society of London" och detta är vad engelsmännen har haft tillgång till sedan dess. Utdrag ur denna utgåva har också nyligen använts för de engelska textavsnitten på de 27 Linnéskyltar som satts upp runt om på Gotland i samband med Linnéjubileet detta år.

Elina Antell har stått för den förnämliga grafiska formgivningen och engelsmannen John Edmonton har varit redaktör, men också författare till en del av de inledande avsnitten. Stig Söderlind har stått för kartorna. (Tyvärr var tydligen manusstopp för tidigt för att han skulle hinna rita in rätt väg från Lilla Karlsö till Klintehamn - landvägen från Kronvald direkt till Klinte. Denna kunskap kom ju först i dagen i och med att den medföljande lärjungen Hans Jacob Gahns dagbok publicerades i Gotländskt Arkiv 2006.)
Boken inleds med ett förord av den svenske Linnékännaren Bengt Jonsell, följt av några andra förord, bl.a. av John Edmonton och översättaren Marie Åsberg. Här få vi värdefull information om bl.a. Linnés liv och verk, bakgrunden till resorna samt en förteckning över tryckta källor, där jag till min stora förvåning finner att det färskaste inslaget är från 1971. Visst har det skrivits mer om Linné och hans resor sedan dess?

I detta sammanhang finns också en sammanfattning med de Ölands- och Gotlandsreseskildringar som getts ut sedan Linnés tid. Här finner vi också lite om den lilla behändiga bok som GA gav ut år 1890 som "Kostnadsfri bilaga till Gotlands Allehanda". Den var på 116 sidor och i vad vi idag kallar pocketboksformat. Redaktionen presenterar den så här. "Uti denna nya upplaga af föreliggande, för länge sedan ur bokhandeln utgångna arbete, för hvilket man trott sig kunna påräkna ett allmännare intresse särskilt på Gotland, har af många skäl icke vidtagits någon ändring vare sig i form eller innehåll. Det föreligger alltså i all sin ursprunglighet alldeles som det år 1741 af författaren utgafs såsom förstlingen af hans hans svänska skrifter".
Efter dessa inledningar börjar den egentliga reseskildringen, från Linnés eget förord till resan från dess början den 15 maj i Stockholm fram till ankomsten till Uppsala den 27 augusti. En av de få skillnaderna från den ursprungliga förlagan är att man inom parentes infogat den nutida tideräkningens datum. Här och där finner man även en del växtnamn på svenska. Jag finner också till min stora glädje att översättarna inte gått i de vanliga fällorna, som t.ex. att skriva "bävergräs" när Linné skrivit "bävegräs" (darrgräs) och att man skrivit "Levide" när det hos Linné står "Liwojstad" (ofta felaktigt uttolkat som Lojsta).
Efter reseberättelsen följer tre nutida kartor där man i huvudsak kan följa resvägen. Efter detta följer sexton sidor med Linnés växtförteckning i faksimil och dessa är i sin tur följda av ett register, uppställt på samma sätt som i Linnés egen reseberättelse under rubriker som ortnamn, växter, djur mineral, personer etc.

Boken värde höjs genom det förnämliga bildmaterialet, inte bara med de vanliga bilderna ur reseberättelsen utan också skisser och även hela sidor ur den ursprungliga handskrivna dagboken. Till detta kommer också foton av växter ur Linnés eget herbarium. Här saknar jag dock en bild av gullusern, som Linnés själv betraktade som det viktigaste växtfyndet under hela resan. Ett festligt inslag är bilden av det pass, som Linné hade med sig under resan och som var nödvändigt att medföra för att kunna genomföra resan.
Som slutomdöme kan man konstatera att denna version egentligen i första hand inte vänder sig till en svensk läsekrets utan till den engelskspråkiga, där faktiskt Carl von Linné verkar att vara mycket mer känd i vårt land, inte minst för de linneanska samlingarna i London. Det är dessutom en mycket vacker bok som man gärna har i sin bokhylla. Den lär väl kanske också bli ett "måste" för Linné-och gotlandicasamlarna - vem vet?