Lite löjlig intrig men ändå med glimten i ögat

IRON MAN föddes som seriefigur år 1963 och grep snabbt in på USA:s sida i Vietnamkriget. En senare version slogs i det första Gulfkriget. Nu har storyn uppdaterats så att superhjälten vevar mot islamister i Afghanistan och...
Oj! Vänta! Backa bandet. De är inte islamister. De klär sig som islamister, bor i afghanska grottor som islamister, kidnappar västerlänningar som islamister - men här är de organisationen "De 10 ringarna" för att undvika att stöta sig med muslimska grupper.
Visst är det komiskt och inte så lite löjligt. Precis som det mesta med "Iron man". Men det är gjort med mycket charm och glimt i ögat.
Mångmiljonären, ingenjörsgeniet och vapentillverkaren Tony Stark blir alltså kidnappad av isla... sorry, 10 ringar. I fångenskap får han ett litet superkraftverk inopererat i hjärtat och bygger en krigsrobotrustning som han använder för att fly. Han har blivit Iron man.
En anledning att se filmen är själva Iron man. Rustningens metalliska surrande och klickande, dess coola, detaljerat skildrade design och inte minst hans politiska resonemang om vem han egentligen ska slåss mot gör honom till en hjälte som flyger rätt in i åttan på ens måltavla.
Att betyget inte blir högt beror på klumpig produktplacering och extrem manusförutsägbarhet. Ansträng er lite!