Livet på Klintebys för 100 år sedan
Foto:
Inga dåliga siffror för en gotländsk gård för 100 år sedan. Så gäller det också Klintebys i Klinte, en av Gotlands största gårdar.
Så mycket finns inte skrivet om gården, men i dagarna har kommit en skrift som åtminstone till en del ger en bild av verksamheten där. "Livet på Klintebys 1901-1913" heter skriften som getts ut av Margareta Spels i Motala. Hennes far Harald Fredricson var förvaltare på Klintebys och även hennes farbror och faster tjänstgjorde där. De har lämnat efter sig över 120 brev som berättar om livet på Klintebys och det är alltså de breven som ligger till grund för skriften.
Brevet har en hel del att berätta. Om kalkbrottet på Klinteberget och linbanan dit. Om Klintebys-järnvägens tillkomst och om potatismjölsfabriken som kom att ersätta Wöhlers spritfabrik.
Mycket handlar om jordbruket och man får en hel del intressanta siffror från årens skörderesultat. Man har ständigt problem med att få tag i folk och man hämtar arbetare från Småland, Polen och Galizien. Och det klagas över att "statarkäringarna" inte vill arbeta på gården.
Arbetarna ställer också till med bråk och det delas ut skrifter av någon man kallar "kommunister Spaak" (troligen den så kallade socialistprästen H F Spak).
Det finns också tid för nöjen. Som den exklusiva sporten tennis och långa slädpartier, en gång med 16 slädar till Sanda och Västergarn. Och man umgås med kända klintebor som Christianssons, Svallingsons, Brodéns, Herlitz, Smitterbergs, Snöbohms, Odins med dlera - några av dem ingående i "Hamnnoblessen". Och allt som oftast gästas gården av häradshövding Theodor af Ekenstam, ledande i Klintebys AB, som ofta har mycket "fint folk" med sig.
Det är åtskilligt av intresse man får veta på de drygt 60 A4-sidorna. En del bilder finns också, dock är trycket inte det bästa.
Tyvärr är upplagan begränsad, det meddelar Åke G Sjöberg som är avlägsen släkt med Margareta Spels och som fungerat som hennes kontaktman på Gotland.
Så jobbar vi med nyheter