Lysande nyanser av grått
Det är en annan vardag, en annan tid, som Philippe Claudel skildrar i den kritikerrosade och prisbelönta "Grå själar", som också filmatiserats.
Det är första världskrigets tid, klasskillnadernas tid, en tid då makt kan utövas av ett fåtal privilegierade; militärer, domare, åklagare.
Andra lever i sitt elände. Men då som nu, är människor inte änglar eller skitstövlar. Allt är inte svart eller vitt utan nyanser av grått, som människors själar.
*
Berättaren i boken är en gammal man, före detta polis, som känner att hans tid är förbrukad. I sina dagböcker, som han inte ens bryr sig om att hålla reda på, försöker han sortera sina minnen av det han kallar Affären, då en liten flicka hittas strypt vid kanalen.
Två deserterade soldater grips som skyldiga. Den ene hänger sig i skrubben där han förvaras, den andre drivs till vansinne av maktens män och erkänner.
Men vilken roll spelar den obönhörlige åklagaren i det stora ödsliga slottet intill kanalen och varför tar den hemlighetsfulla unga lärarinnan, som bor i hans lilla hus i parken, livet av sig?
*
Samtidigt som den gamle mannen utan förskoning river i gamla sår har han sin högst personliga skuld och sorg att bearbeta, för dagen då den lilla flickan dör vill han egentligen bara vara upptagen av sin egen lycka, av den älskade hustrun och hennes stora runda mage.
Men denna vidrigt kalla natt kräver kriget fler myror till stacken och den leriga och sönderkörda vägen reserveras för nya konvojer soldater. Han tvingas övernatta i biskopsgården, medan hustruns ensamma och blodiga födsloarbete börjar i deras stora säng.
Grå själar är sällsam historia. En poetisk, vacker och samtidigt grym och brutal berättelse om liv och död, om makt och förnedring, där varje mening och varje elakt omdöme har balanserats, om inte till fulländning så näst intill. Det är lysande.
Så jobbar vi med nyheter