Maktspel under ytan
I september 1982 jagar svenska marinen en fientlig ubåt långt inne i Vassaröviken i Stocholms norra skärgård, ett strategiskt viktigt område för svenskt försvar. Insatsledaren, en kommendörkapten, går till sist emot givna order från högsta toppen och sänker ubåten med sex sjunkbomber.
Foto:
Anders Jallai som romandebuterar med "Spionen från FRA" har onekligen stor tyngd på området tuffa jobb och äventyr. Han är före detta stridspilot (numera SAS-flygare). Han är dykare och fann den sovjetiska ubåten S7 på svenskt vatten 1998 och den nedskjutna DC-3:an 2003.
Inför den här boken har han grävt i hemliga arkiv och intervjuat ett par hundra mer eller mindre offentliga personer som haft inblick i Sveriges förhållande till främmande makt under det fortsatta kalla kriget, inklusive ubåtskränkningar och spelet med spioner. Jallai är fascinerad. Han ska skriva ytterligare två böcker på samma tema.
Med på Estonia
Jallais hjälte Anton Modin lämnar i protest uppdraget som säkerhetsagent för den svenska militära underrättelsen SSI, som han anklagar för delaktighet i Estonias förlisning. Han var själv med ombord (men klarade sig tack vare sin vana vid djupt vatten). Han förlorade sin hustru och sina två barn.
Han har straffat ut sig som flygare och är bitter, hård på flaskan och fylld av hämndbegär. Nu får han hjälp av två vapendragare, Bill Bergman och Harry Nuder, som var lotsbåtsskeppare när den ryska ubåten sänktes på 138 meters djup, strax utanför svenskt territorialvatten. De ska hitta ubåten, med allt vad det innebär.
De får välsignelse av SSG, sektionen för hemlig granskning inom Säkerhetspolisen, och en tät representant från näringslivet, men de får militära SSI i hälarna och SSI har hårdhandskarna på sig.
Spel under täcket
Infiltrationer och spioner från främmande makt i de allra hemligaste svenska rummen. Politiskt spel under täcket med öst och väst. En mr X på FRA, Försvarets radioanstalt, som var spionen Stig Wennerströms medhjälpare och den som egentligen stod för radiotrafiken. Mörkläggning av DC-3:ans nedskjutning.
Lobbyverksamhet och mörkning även av journalister runt alla ubåtskränkningar för att få oss vanliga svenskar att tro att det handlade om minkar - eller Nato. Allt görs sannolikt i denna något tilltrasslade spionroman där Jallai inte vill låta någon sten ligga orörd. Ändå har han, säger han, material till ytterligare två böcker.
Imponerande debut
Världen styrs av underrättelsetjänsterna, som någon säger i boken. Och Anders Jallai har hög ambitionsnivå när det gäller sanningen i romanform. Vissa kursiverade fakta är autentiska, liksom namn på inblandade personer. Annat får vi gissa oss till.
Jag tycker att han har imponerande studs i debuten; flyt i berättelsen, bra dialoger och miljöer, även om hjältarnas känsloliv kanske är lite kantigt tillyxat. Men jag hade å andra sidan lite svårt för trovärdigheten hos Jan Guillious Carl Hamilton också.
Det som bidrar till sucken under läsningen är att historien vimlar av alla dessa förkortningar och kopplingar till den ena eller andra underrättelsetjänsten. Sant eller inte. Jag orkar till sist inte engagera mig/förfasas. Jag tror att romanen skulle ha vunnit på att kortas ned ett par hundra sidor (från 487).
Så jobbar vi med nyheter