Många ville veta tingens värde
En trappa upp på konstmuseet, samlades många gotlänningar med sina föremål omsorgsfullt inlindade eller fotograferade och de två timmarna som var avsatta för värdering, räckte inte till på långa vägar.
- Intresset har varit stort, många har kommit med väldigt mycket olika föremål. Ofta ser man en viss sorts föremål, på en viss ort och det har varit en del gotländska tenn- och silverföremål, men annars har det varit väldigt blandat, säger Hélène Gullberg, allmän värderingsman, specialiserad på mattor, textilier och islamiskt konsthantverk.
Liz Silén kom för att få sin ärvda guldpendyl värderad.
- Den är från min svärmors mamma, som fick den i lysningspresent 1930, säger hon.
Pendylen, som är en stilkopia, värderade Hélène Gullberg dock bara 4 000 till 5 000 kronor, så någon inlämning blev det inte.
- Ibland har jag funderat på att sälja den, när vi har byggt om och jag har känt att den kanske inte passar i ett modernt hem, men nu får den hänga kvar. Hade de sagt ett mycket högre pris så hade jag kanske krängt i väg den, säger Liz Silén.
Desto mer svårvärderad var den praktvas, som Lennart Ottfalk hade med sig.
Vasen som går i mörka nyanser åt brunt och grönt och är dekorerade med färgglada fåglar, har enligt hans efterforskningar, varit med på världsutställningen i Stockholm 1897.
- Den härstammar från Krügerkraschen, han som ägde den fick lämna allt. Hushållerskan tog hand om hans hustru och fick sedan hela bohaget, med bland annat vasen. Hushållerskan var i sin tur släkt med min svärmor, säger Lennart Ottfalk, som inte törs ha vasen hemma hos sig, utan funderar på att sälja den.
- Vi bor lite trängre nu och den här ska stå vackert för att komma till sin rätt. Ingen av barnen känner heller för den, säger han.
Något konkret pris kunde Hélène Gullberg inte ge honom, istället fotograferade hon vasen för vidare efterforskningar.
- Praktvasen var spännande. Den är unik som har varit med på världsutställningen och då gäller det att kolla upp den ordentligt, säger Hélène Gullberg.
Det var flera föremål som värderarna behövde ta en närmare titt på, som Sara Eliassons Rembrandtetsning.
- Mamma har köpt den på loppis i Köpenhamn för några kronor, så jag är uppväxt med den, säger hon.
Louise Lyberg, som stod för värderingen av konst den här dagen, valde att ta med etsningen till Stockholm för närmare beskådan.
Bukowskis har gjort värderingar på Gotland i 20 år.
- Jag tycker att det är ett viktigt kulturområde. Gotland speglar hela fastlandet, säger Bukowskis vd, Carl-Gustaf Petersén.
Genom åren har han sett hur intresset för antikviteter har växt oerhört.
- På de 20 till 30 år som jag har hållit, kan jag känna en enorm förändring. Tidigare var det en liten, skolad borglighet, aristokrater och handlare som var aktiva, nu är hela befolkningen, alla som äger ett kulturföremål, intresserade av att veta var det kommer ifrån och vad det är värt, säger Carl-Gustaf Petersén.
Så jobbar vi med nyheter