Mångfaldsår på länsmuseet Vikingautställning i sommar och tre föredrag i vår. Det är några av länsmuseets bidrag till Mångfaldsåret 2006.

Kultur och Nöje2006-03-11 06:00
- Mångfald kan gestaltas på många olika sätt och beröra många olika områden. Länsmuseet har valt att belysa ämnet ur ett vikingatida perspektiv och ur ett djupt mänskligt perspektiv i både dåtid och nutid i tre föreläsningar under våren, säger antikvarie Gun Westholm.
Sommarens utställning "Möte i Kabul - vikingen i världen" öppnar 8 juni och visar de gotländska vikingarnas världsuppfattning, med tonvikt på kontakterna i orienten.
- Här lyfter vi fram det stora antal föremål som speglar gotlänningarnas kontakter i det bysantinska riket och längs floden Volga mot Kaspiska havet och sidenvägen. Mängder av mynt, persisk keramik, pärlor, tyger och dräktbeslag vars ursprung finns i Iran, Afghanistan och andra avlägsna trakter belyser tiden och vikingarnas omvärldsuppfattning.
Under våren blir det tre föreläsningar på temat mångfald, samtliga i Sävesalen.
Den första är 21 mars, då Kerstin Blomberg berättar om annorlunda kultur under rubriken "Livet i en tibetansk flyktingby. Kultur, äktenskap, födelse, död och reinkarnation". Som mycket ung gav sig Kerstin Blomberg ut i världen och kom 22 år gammal till Himalaya och den tibetanska flyktingbyn Sonada.
- Här har hon levt under långa perioder och hit har hon ständigt återvänt och fått en djup insikt i seder och religion, känslor och tankar.
18 april föreläser Malin Lindquist, länsmuseet, om ett mycket märkligt människoöde på 1800-talets Gotland i "Manligt, kvinnligt, mänskligt".
- Det handlar om en adelskvinna som fråntogs både sin rätt att vara stiftsjungfru och kvinna och som bosatte sig på Gotland. Här framlevde hon sitt liv som man men födde långt senare ett barn. Hennes öde inspirerade Carl Jonas Love Almqvist till den androgyna Tintomara.
Pernilla Ouis, disputerad i humanekologi och verksam vid Lunds universitet, föreläser 16 maj om "Slöjan avslöjad: Om frihet, förtryck och fördomar kring den muslimska huvudduken".
- Pernilla Ouis är själv muslim men har valt att ta av slöjan efter nästan 20 år. Hon har burit den som en radikal symbol som opposition mot västvärlden och för att visa solidaritet med muslimska kvinnor. Många muslimer ser hennes beslut som ett svek.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!