Mångsidigt om Linné i Fornvännernas årsbok

Nästa år firar vi Carl von Linnés 300-årsdag, men redan nu dyker han upp lite här och där. Nyligen kom Marita Jonssons bok om honom, nu är det Fornvännernas tur med Linné som genomgående tema i årets upplaga av årsboken Gotländskt Arkiv.
Här ger många kunniga Linné- och naturkännare, flera av dem välkända hos gotländska läsare, en bred och mångsidig bild av Linné och hans resa på Gotland 1741. Tord Porsne och Bengt Rosén inleder med varsin uppsats, bägge högst läsvärda där Rosén tar sig an Linnés viktigare observationer på Gotland medan Porsne berättar lite av det som förekom lite vid sidan om; väder, vägar och diverse vedermödor under färden denna varma och torra sommar.
Nils-Erik Landell, som skrivit så mycket om Fårö, tar upp Linnés intresse för medicinalväxter och läkekonst - han blev ju professor i medicin i samma veva han for till Gotland. Per Stobaeus skriver om Linné och alkfåglarna, dock fick Linné i motsats till Stobaeus aldrig uppleva sillgrissleungarnas fall nedför Karlsö-berget.

*
Torbjörn Lindell, storsamlare av både gotlandica och linneana, har ur sitt bibliotek letat fram vad som sägs om Gotland i diverse 1700-talsskrifter, och han har också letat Gotland i ett föga känt installationstal som Linné höll kort efter gotlandsresan.
Föga känd utåt är också den dagbok som Linné-följeslagaren Hans Jacob Gahn skrev under gotlandsresan. Den har nu transkriberats, skrivits om, av Marianne Holm och finns, troligen för första gången, tryckt och presenterad I läsvärt skick. Intressant!
Bengt Jonsell, Bergianus-professorn, berättar bland annat om Linne-lärjungar på Gotland, medan Sara Eliasson berättar om en annan Linné-lärjunge som hämtade en mushjort på Java - samma djur som idag finns i Gotlands Fornsals samlingar!
Också högskoleprofessorn Bertil Ståhl låter läsaren hamna långt bort i världen när han berättar om vikten av att samla växter, på Gotland såväl som i Sydamerika.

*
Det finns ännu mer att läsa i årsboken som belyser Linné-resan från så många olika synvinklar. Också bildmaterialet är varierat med både gamla och färska foton.
Redaktör också för denna läsvärda årsbok har som många gånger tidigare varit Birgitta Radhe. Men det blev hennes sista insats för årsboken, hon går i pension i vår. Hon har faktiskt stått som redaktör för inte mindre än 20 årsböcker - och det har hon gjort med bravur.