-Jag har valt att kalla det för en skönlitterär berättelse med väldigt mycket sexskildringar, säger Liv Strömquist, som skrivit manus.
På omslaget syns en halvnaken matros som omfamnar en rökande, uppknäppt kvinna. Fast tvärtom. Det är kvinnan som har ögonkontakt med läsaren, och matrosen är bara - just det - ett objekt.
-Vi framställer manskroppen som ett begärligt sexuellt objekt. Det är inte nödvändigtvis upphetsande, utan kanske mer ett sätt att tänka kring könsroller, säger Liv Strömquist, som skrivit manus till serieboken "Drift", den första delen i serieförlaget Koliks serie med feministiska sexserier.
Estetiken i "Drift" är en konsekvent genomförd Starletstil: femtiotal, sedesamma kläder (som ofta tas av) och miljöer från en värld som inte längre finns. Och visst har Liv Strömquist läst Starlet i sina dagar.
-Starletserierna brukade vara väldigt erotiskt laddade, och jag tyckte det skulle vara roligt att göra en Starletserie där man fick se mycket mer sexskildringar. Jag ville ha karaktärer som bröt mot traditionella könsroller.
De gör karaktärerna i "Drift". Den kvinnliga huvudpersonen har sex med främlingar, fluktar på bögsex, klär ut sig till man, kroppsvisiteras grundligen av en kvinnlig dörrvakt och manifesterar med all önskvärd tydlighet sin sexualitet. Den manlige huvudpersonen däremot, är på väg för att söka upp en gammal flickvän. Han är pryd och blir obekväm när kvinnan stöter på honom. Inte som det brukar vara i Starletserier direkt, där storögda kvinnor räddas av bredbröstade läkare. Just kontrasten mellan det rätt explicita innehållet och den sedesamma estetiken är en stor del av behållningen med "Drift".
-Jag har alltid tyckt om den här 50-talsestetiken, men den har alltid haft ett väldigt tråkigt, könsstereotypt innehåll med mycket romantiska drömmar, nästan ett hemmafruideal, säger Liv Strömquist.
Bakom estetiken står Jan Bielecki, som ritat "Drift". En manlig tecknare alltså - och visst har det ibland varit svårt att undvika en manlig blick i bilderna, medger han.
-Det är ett problem som jag varit medveten om. Men en manlig blick behöver ju inte vara icke-feministisk, vi män kan ju också vara feminister. Personligen har också jag känt att jag inte enbart vill göra boken för en kvinnlig publik.
- Jag vill gärna att män ska ha en behållning av att läsa en sexskildring som skiljer sig från de vanliga, säger Jan Bielecki.