Sen eftermiddag i ett snöklätt Stockholm. Petra Marklund sitter med datorn i knät och frisyren på sned. För tillfället är en kort, med en spikrak lugg som markant skär av pannan över de stora, gröna ögonen. Vi träffas på Gamla Enskede
Bageri som kommit att bli Petras stammisställe sedan hon flyttade till Stockholmsförorten för sju år sedan. Hon är helt
klädd i svart.
Trots det finns det inget mer passande ord att beskriva hennes person än färgglad.
Alla verkar veta vem hon är i den lilla, kaffedoftande lokalen. De som inte sett henne i TVsuccén och Gotlandsinspelade ”Så mycket bättre” har troligtvis dansat sig svettiga till någon av jättehitsen under hennes tidigare artistnamn September. Turnéer över hela världen, ibland med över 350 000 människor i publiken, barndomsdrömmen
som besannades, egna livvakter och obegränsat med saltlakrits i logen upptog Petras liv under tio års tid.
Men det var förr.
Nu är det nya tider, discobyxorna har åkt av, hemmastaddahatten tagits på och språket bytts från engelska till svenska.
Varför blev September Petra Marklund?
– Jag har alltid tänkt att jag kanske skulle byta artistnamn och sjunga på svenska någon gång. Men det rätta tillfället kom inte förrän min kompis Daniel Ledinsky en dag frågade om jag ville sjunga in en svensk låt till en annan artist. Så vi började skriva helt nytt material på svenska – det blev ett häftigt uppvaknande, säger hon eftertänksamt och liksom
smakar på orden innan hon sköljer ner dem med kaffet i munnen.
Efter ett årslångt samarbete och åtskilliga timmar i studion stod så albumet Inferno klart i oktober 2012 – en melankolisk poplåtkavalkad signerad Petra, Daniel och så ytterligare en, inte helt obekant låtskrivare: Kent-sångaren
Jocke Berg (bilden).
– Jocke ringde mig en dag, berättade att han hört några av mina och Daniels låtar och undrade om vi skulle skriva lite ihop. Jag var i chock och total eufori. Jocke Berg liksom!
Och hur det gick sen vet vi. ”Händerna mot himlen” och ”Sanningen” är två av de mest spelade låtarna i landet just nu.
Den pågående Sverigeturnén är hyllad av både publik och press. Marklund har visat att hon har en ljus artistkarriär även utanför den internationella discoscenen.
På turnén sjunger du den ännu osläppta låten ”Provokatös”. Är låttexten sann, att ”Jag har badat med hajar i Great barrier reef ” och ”Jag har klätt mig i guld på en silvermaskerad”?
– Ja, jag har nog nästan varit nära att dö hundra gånger! Inte minst den där natten med hajarna.
Och det var ingen som sa att festen i Ryssland var en silvermaskerad. Det var en ren slump att jag kom dit helt klädd i guld. Men det hade jag nog gjort i alla fall...
Den 16 mars är turnéstoppet Visby, en ö Petra återvänt till många gånger.
– Det finns ingen annan stad i hela världen som jag varit och spelat i så många gånger som Visby! Och så har jag ju varit där en del privat också, skrattar hon och nämner något om att ha tagit brandstegen ner från en efterfest, campat på en campingplats som ingen någonsin kunnat hitta tillbaks till, eller då hon fastnade i en hiss i fem timmar så att brandkåren var tvungen att komma…
Tar låttexten aldrig slut?
– Nej, haha. Jag är nog rätt bra på att hamna i de mest orimliga situationerna. Så textbanken kan nog bli hur stor som helst…