Mästerligt muntligt berättande vid Robbjens

Historierna, sanna som påhittade, skapade, självupplevda eller hörsägen, skrönor, sagor och sägner, berättas från mun till mun.
- Intresset för det muntliga berättandet, som är en urgammal form för att bevara och ge vidare historier och berättelser, ökar säger Vera Nilsson som är en av arrangörerna.

Hon kommer från Skene, i textilbygden kring Borås, och har arbetat med tryckta och vävda mönster för textilindustrin. In i de muntliga berättelsernas värld kom hon av en slump.
- Jag gick en skrivarkurs i Eslöv och fick frågan om jag inte ville gå en kurs i muntligt berättande 1993 på Wiks slott utanför Uppsala. Det var det första Nordiska berättarseminariet som hölls på initiativ av Nordiska rådet med ett trettiotal deltagare.
1995 tog Danmark över stafetten för arrangemanget som sköts av frivilliga krafter och utan formell organisation. Därefter har omväxlande Danmark, Norge och Sverige, samt ett år Island, svarat för det årliga arrangemanget vecka 30. I år är Sverige värdland och i veckan har 65 entusiaster samlats till årets Nordisk berättarstämma på Folkhögskolan i Hemse.

Bland deltagarna, som kommer från Danmark, Norge, Sverige, Finland och Island, finns en mästare i berättarkonst. Det är 34-åriga Sara Arambul från Skåne som tog hem segern i november när det nordiska mästerskapet i berättande genomfördes vid Berättarslam i Köpenhamn. Tidigare i fjol korades hon till skånsk mästare i Berättarslam och svensk mästare i Storyslam.

Hon är vad som kallas en muntlig författare och gör de flesta av sina historier själv. Som ordförande i Berättarakademin, Brak, utforskar och förnyar hon tillsammans med likasinnade det moderna muntliga berättandet. Hon är utbildad apotekare, men lämnade det jobbet för att starta eget som berättare.
Hon skapar sina egna historier och i går inledde hon kvällen med historien om Bengt och kärleken, med en toalettborste som bärande detalj.
- Det är den första historien jag hittade på och den som tände glöden som gjorde att jag sade upp mig från jobbet på läkemedelsföretaget, förklarar hon som sedan fyra år tillbaka försörjer sig som professionell berätterska.

Som så många andra nutida berättare med en egen repertoar får hon en idé till en berättelse.
Den ligger och pyr inom henne, utvecklas och fästs samman i tanken.
- Varje berättelse är som ett skelett som får kött och blod och föds på nytt i samspel med lyssnarna. Det är inför publik, då det svänger mellan berättare och åhörare, som gör berättandet så unikt, förklarar hon.
Vid sidan av berättarseminariets 60 deltagare och deras professionella kursledare, kom minst lika många intresserade till Robbjens i Klinte för att lyssna.

På plats var bland andra Vera Sollerman som på gotländska och gutamål berättade barndomsminnen från gården som varit i släktens ägo innan den togs över av Marianne Hult och Bosse Wikström, som öppnat upp Robbjens för allmänheten med olika aktiviteter.

Mästerligt muntligt berättande vid Robbjens

Har du hört den här? Det är onsdagskväll och på Robbjens i Klinte möts människor med berättarglädje som gemensamt intresse