Materialet är för snävt, statiskt - och ofilmbart

Mathieu Amalric och Emmanuelle Seigner i "Fjärilen i glaskupan".                      Foto: Scanbox

Mathieu Amalric och Emmanuelle Seigner i "Fjärilen i glaskupan". Foto: Scanbox

Foto: 1996-98 AccuSoft Inc., All right

Kultur och Nöje2008-03-22 04:00
Det händer inte sällan att någon bok ska filmas och man tänker "men det är ju omöjligt". Och så kommer filmen, och det visar sig att i denna ofilmbara roman gömde sig ett makalöst manus - tack vare att det kom i händerna på exakt rätt regissör.
Frågan är vilken regissör som hade klarat av det här; en självbiografi av en man som, totalförlamad av en stroke, skrev den endast genom blinkningar.
Julian Schnabel klarar det inte. Hans två tidigare filmer, "Basquiat" och "Before night falls", snuddade åtminstone bitvis vid genialitet, men här är materialet för snävt, för statiskt, för - ofilmbart.
Inledningen är stark, huvudrollsinnehavaren Mathieu Amalric är fläckfri och några iscensättningar är flämtande vackra. Men söker du mer än skönhet riskerar du att bli besviken.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!