Mattor och smide i skön förening

Hon väver trasmattor med inspiration från årstiderna på Gotland. Han smider järn med fast hand och frihet i slagen. Gemensam nämnare för de två är sommarvisten i Vamlingbo. Hon, Kerstin Alvermark, bor annars i Visby. Han, Sven Olofsson, är vinterfastlänning i Enskede.

Tokmatta och fantasi. Turkos och lila är Kerstin Alvermarks favoritfäger som hon använt i  trasmattan fantasi medan tokmattans randning i gult, rosa och orange muntrar upp den gråaste dag.

Tokmatta och fantasi. Turkos och lila är Kerstin Alvermarks favoritfäger som hon använt i trasmattan fantasi medan tokmattans randning i gult, rosa och orange muntrar upp den gråaste dag.

Foto: Tobias Wallström

Kultur och Nöje2007-12-04 04:00
Nu ställer de två ut i en gemensam utställning i Gotlandshems foajé på Jungmansgatan i Visby. Här möter trasmattor randade av väl använda och klippta tyger. Kerstin Alvermark, till professionen förskollärare i Visby, minns tillbaka på 1980-talet och tiden med Tjejer gör grejer då hon var en i gänget med sina trasvävar. I denna utställning hämtar hon sina randade mönster ur naturen och med färger tagna från årstidernas växlingar.
Se sommar, en väv med intensiv solnedgång, så som solen bara kan gå ner i havet på Storsudrets västsida, med stråk av skogsgrönt och kalkstensgrått i smala cykelvägar genom blåeldsblått och rallarrosrött. Våren med sippor i nyanser av blått och vitt, blekt svalörtsgult och påskliljegranna gula toner mot solnedgång i skira toner.
Se vintern med varannandagsväder med gräs som lyser genom snövitt och regngrått, svartkala träd och solnedgång i mauve med en färgskala spelandes över gråblått mot blekt lavendelblått och med ett stänk av magenta. Se hösten med jordiga färger av ockra och brunt, som prassliga höstlöv innan de vänder blad och blir mull.
Se tokmattan i klatschigt rosa, gult och orange, eller fantasin skapad av mattväverskan i älsklingsfärgerna turkost och lila. Se ljung och himmel som svarar mot järnet i svartblänkande i föremål smidda med självklar enkelhet, som skruvade ändar på en ljusstake eller en ljusbärare med fot böjd till en reptilkropp ändad med ett stiliserat drakhuvud. Se havet, sommarblått i vävda trasor som en gång varit jeans. Nedanför mattan vilar ett stilleben av strandfynd och ovanför hänger ett stycke drivved med stim av silverglänsande fiskar hamrade ur glänsande plåt.

Det är lätt att bli nyfiken på Sven Olovssons hantverk. Klart är att han slår sitt järnskrot på Hamra krog.
Å ena sidan kraftfullt formade ljusstakar med finurliga uttryck som i Nunnan, som en skulptur med ansikte och bröst som tar form genom luftrum mellan kroppsformade metalltenar sammanhållna i en krona av en återanvänd järnring med nitar, eller en eldgaffel med smidd elegans i uttrycket.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!