Visste du att din fina blomsterkrans som hängs i midsommarstången, pryder ditt hår, eller husets tak - är en hyllning till solen? Sedan hednatiden har vi tillbett solen om en fin sommar med god skörd, friska djur och barn, samt ett lyckosamt husbygge. Visserligen är det, för de flesta, inte längre en medveten vädjan, utan mest en familjevänlig tradition.
Slappadags
För den gotländska 1800-talsbonden välkomnades midsommarafton som ett efterlängtat avbrott i det annars så intensiva arbetsåret, och ledigheten firades med pompa och ståt.
- Inför den sedvanliga festen tvagades och rakades det, och finkläderna åkte på, säger Maj-Gun Blomberg.
Männen i vit skjorta och svart väst, och kvinnorna i ljust förkläde och huvudduk. Den något mer förmögna slog på stort med hatt och spatserkäpp och, för damerna, parasoll. I armkrok spatserade man sedan iväg till festen eller reste i den för dagen blomsterprydda hästvagnen.
Sedvanlig stång
Midsommarstången, eller majstången, som den länge kallades på Gotland, fraktades till utvald plats av pojkarna och pryddes med blomster av flickorna. Kransarna bands till solens ära och löven symboliserade den rika, frodiga årstiden som skulle mätta hungriga magar. Runt midsommarstången dansades det sedan vals och polska, kadrilj, schottis och ringdans till tonerna av fiol och dragspel till dagen åter grydde.
Sedvänjan att resa en lövad stång kommer ursprungligen från Tyskland och upptogs troligen av oss under senmedeltiden, men först vid 1800-talets slut blev det vanligt på Gotlands landsbygd. Först att resa majstänger var herrgårdarna Storungs i Kappelshamn och Malms i Hellvi.
Kärlek och liv
Midsommarfirandet har sett olika ut genom tiderna men har alltid kretsat kring gemenskap, god mat och dryck. Midsommaraftonen är och har alltid varit en hyllning till sommaren, livet och kärleken.