Moderna museet samlar samtidskonst
Just nu pågår Modernautställningen 2006, på Moderna Museet i Stockholm. Under rubriken "När är jag?" ställer 49 samtidskonstnärer ut sina verk.
Utställningens äldsta konstnär är Elis Eriksson, som hann fylla 99 år innan han avled i januari i år, yngst är 28-åriga Tova Mozard. De båda har blivit utställningens ansikten utåt och deras porträtt syns över hela Stockholm.
Tova Mozard, som spenderade sin högstadie- och gymnasietid på Gotland, tycker dock inte att hennes ålder är så mycket att orda om.
- Jag vet inte om jag tycker att jag är så jätteung, säger hon när GA når henne per telefon.
Däremot uppskattar hon att få medverka i Modernautställningen 2006.
- Det är jättekul, det är det alltid att vara med i ett sån?t här sammanhang.
Tova Mozard, som ställer ut en videoinstallation och tre fotografier, blev kontaktad av Moderna museets urvalskommitté, efter att de sett hennes verk på Alp galleri, i Stockholm. Temat för hennes konstverk är det verklighetsfrämmande och videon bygger på hennes möte med äldre människor i Los Angeles, som brinner för science fictiongenren.
- Jag åkte runt i Los Angeles och träffade författare och äldre science fictionfans. Alla är med i en science fictionförening som är den äldsta i världen, säger Tova Mozard, som själv inte är särskilt intresserad av science fiction.
- Jag är mer intresserad av människorna som har fastnat i den här världen, som är dedikerade. Just att de är så gamla och att det inte är någon fas, utan att de ägnar halva sitt liv åt det.
På utställningen får Tova Mozards verk sällskap av ytterligare 48 konstnärers skapelser och utställningen har inneburit en möjlighet för henne att träffa andra svenska samtidskonstnärer.
- Det har varit roligt att få en relation till människorna och deras konstverk, säger Tova Mozard, som tänker se om den omfattande utställningen, eftersom hon ännu inte hunnit se allt.
- Jag tycker att utställningen känns lekfull, rolig och lättillgänglig. Den är ganska individualistisk, de försöker bland in några som arbetar politiskt och i grupp, men majoriteten känns ganska individualistiska. Jag tycker att den är väldigt bra och det är inte alltid man tycker det, bara för att man själv är med.
I sitt konstnärskap använder sig Tova Mozard främst av fotografi och video. Intresset för fotokonsten väcktes under hennes tid på Säveskolans dansestetiska program.
- Sen märkte jag att jag hade ett bildseende, säger hon.
Efter gymnasiet bar det av till Malmö, där hon under fem år studerade vid konsthögskolan, varav ett år som utbytesstudent i Los Angeles. Nu har Tova Mozard nyligen flyttat till Stockholm och där hon med hjälp av projektet International Artist Studio Program In Sweden, IASPIS, under ett halvår kommer att ha tillgång till ateljé och pengar för nya projekt.
- Jag ska nog försöka göra något åt teaterhållet, försöka gå ifrån foto och video och gå mer åt föreställning, säger Tova Mozard, som tror att det har att göra med hennes intresse för dans.
- Jag tror att det är därför jag vill göra något lite mer sceniskt och performativt.
Den största behållningen av konstnärskapet, oavsett uttrycksform, tycker Tova Mozard är att hon får arbeta med sin fantasi och att drömmen faktiskt kan bli verklighet.
- Tanken på att jag kan göra vad jag vill lockas jag av, samtidigt är det det svåraste, att det är helt öppet. Det är en lite lustig situation att ha tid, pengar och folk som är nyfikna på vad man gör, men det kan vara lite hämmande också.
Så jobbar vi med nyheter