Han har ett jobb inte många känner till. Henrik Svensson är öns första och enda musikterapeut. Dagligen träffar han personer med funktionshinder som han hjälper genom metoden som kallas funktionsinriktad musikterapi (FMT).
Per Gäfvert från Vibble är en av hans adepter, som patienterna kallas. I ett halvårs tid har de träffats en gång i veckan. Deras sessioner filmas, så det är lätt att se hur utvecklingen hos Per har gått framåt.
- Eftersom jag själv har dåligt minne var det häftigt att se filmerna från då vi började, säger Per Gäfvert.
Musikterapi kan låta flummigt för somliga. Det är en lång väg för behandlingsmetoder som denna att uppfattas som annat än hokus pokus.
- Ta akupunktur till exempel. det är först nu man börjar acceptera det, säger Henrik Svensson.
När han och Per träffas i Fenix lokaler talar de sällan med varandra. I musikrummet kommunicerar de bara genom instrumenten, ibland med en enkel gest. Hur Per ska spela får han reda på genom Henrik. Skulle han sluta spela, då vet Per att det är något som inte spelas rätt - som bekräftelse.
Det är ett sätt att undervisa helt utan verbala pekpinnar. Något som Henrik också ser stressar många barn med funktionshinder i skolan. Han pushar heller inte sina adepter för hårt, det är viktigt att man inte förstör de tidigare kunskaperna genom att klamra sig fast för länge vid en miss.
Henrik gläds åt att det bedrivs forskning för att kunna bevisa effekterna av musikterapi. Och Per är ett levande bevis, om man frågar honom själv.
- Jag mår mycket bättre på alla sätt och är alltid glad när jag går härifrån. Den sista låten vi spelar blir som en belöning för då vet jag att jag gjort något bra, säger Per Gäfvert.
Det var i våras som Henrik Svensson tog examen från en treårig musikhögskola i Ingesund utanför Arvika. Nu jobbar han med människor i alla åldrar. De har olika typer av funktionshinder, allt från ADHD till Parkinson.
Hans dröm är att musikterapin ska hitta en väg in i klassrummet och integreras mer i undervisningen gentemot de elever som behöver det. Att det ska vara en väg att gå innan medicin sätts in. Och för att underlätta för överarbetade specialpedagoger.