Det är fyra böcker med historia som ytterligare en gemensam nämnare och en tredje är historiska personer.
Om Svenskbybornas fascinerande öden har det kommit åtskilliga böcker. Men ännu finns det mer att utvinna ur deras spännande och bitvis hemska historia.
Jörgen Hedman koncentrerar sig på krigsåren. År då den lilla gruppen av svenskar i Ukraina befann sig mitt emellan och drabbades av såväl den stalinistiska kommunismen som Hitlertysklands nationalsocialism.
Boken bygger på berättelser från berörda Svenskbybor som var med om skeendet. Avslutningsvis återfinns namnlistor av olika slag, bland annat listor i fotostat av svenskar i Ukraina 1942. Dessutom en karta över Gammalsvenskby 1942.
Kristian Tallroth har skrivit en rejäl tegelsten om Sören Norby. Men så har författaren också ägnat 19 år, av och till, åt sitt verk. 600 sidor/två kilo, som han främst ägnar åt Norbys period, 1517-1525, då han var verksam som länsherre på Visborgs slott.
Amatörhistorikern Tallroth bygger boken främst på genomgångar av etablerad forskning men där exakta uppgifter saknas har han gått in med ett troligt scenario över skeendet. Dramatiska år för Gotlands vidkommande.
Visborgs slott sprängdes slutligen 1679 av danskarna och endast små stenpartier återstår. I dag återfinns "slott" i gatunamnen i området norr om Palissaderna, medan Sören Norrbysgatan (stavad med två "R") återfinns dels i Visby, några kvarter söderut, dels i Slite.
Hamrabaserade Torsten Gislestam måste anses vara en nestor inom den gotländska personbeskrivningen. Hans färska volym bygger på mångåriga forskningar, främst i kyrkoarkiven, i ämnet gotländsk personhistoria och här avhandlas personer från Fårö till Storsudret.
Bland de fascinerande personödena återfinns bland andra släkterna Gazelius och Fåhraeus med ursprung i Gåsemora på Fårö. Vidare några i den skotska klanen, men på Gotland verksamma, träpatronerna bröderna Graham i Lummelunda. De blev senare dominerande hisstillverkare under varumärket Graham Brothers.
Även kvinnor finns porträtterade, bland dessa Margareta Rudenschöld, tidvis älskarinna till kungagunstlingen Gustaf Mauritz Armfelt.
Fyra artikelförfattare medverkar i Gusem 10. Eva Sjöstrand berättar om den gotländske arkeologen Gabriel Gustafson. Han ledde 1904 utgrävningen av Norges finaste fornfynd, det vikingatida Osebergskeppet. Något som medfört att han är mer känd där än på sin hemö.
Olov Gibson skriver om det uråldriga instrumentet lyran ur ett musikarkeologiskt perspektiv. Använt i olika världsdelar och inte minst på Gotland. Gibson pekar på lyrans likhet med de äldre gotländska bildstenarnas form. Han frågar sig också varför och lämnar en teori. Bilden av lyran har sedan antiken varit en symbol för diktning och instrumentet fanns till hands på Gotland när bildstenarna utformades.
Idun Alfredson Vinterros skildrar kvinnors företagande i Visby under 200 år. Hon jämför med liknande forskning gällande Stockholm och Umeå och finner att Visby har större likheter med huvudstaden än med den västerbottniska residensstaden.
Gunnar Redelius medverkar med ett antal "kritiska betraktelser" med förslag till delvis nya tolkningar av bland annat utsmyckningen på ett antal gotländska kyrkor.
Sedan han lämnade sin text har Gunnar Redelius avlidit. Gusem:s redaktör Gunilla Jonsson skriver därför minnesord över författaren i anslutning till hans artikel.