Boken bär utan tvekan spår av den kampen. Den är full av upprepningar och omständliga förklaringar av det som ska avslöjas. Men författaren håller sina löften. Metodiskt sticker den källkritiske Levine hål på Wallenbergmytens alla verklighetsförfalskningar.
För det är vad det är fråga om: Juderäddaren i Budapest har förvandlats från människa till en hjälte som utförde otroliga prestationer.
Enligt myten räddade Wallenberg 100 000 judar undan skrivbordsmördaren Eichmann hösten 1944. Det gjorde han genom att mot all diplomatisk etikett massproducera så kallade "skyddspass". Passen delade han sedan ut vid alla möjliga och omöjliga tillfällen: på gatan och en gång till och med på ett tåg på väg mot förintelselägren.
Han mötte både den fruktansvärde Eichmann och den tyske överbefälhavaren och fick bägge att falla undan. Och så vidare. Allt detta har använts till max i Kjell Gredes film där Stellan Skarsgård spelar Wallenberg.
Genom att använda hittills outnyttjat svenskt källmaterial kan Levine plocka ned Wallenberg på jorden.
Den unge Wallenberg från den berömda finansfamiljen är en äregirig affärsman när UD 1944 rekryterar honom till legationen i Budapest. Och han fortsätter göra affärer i Budapest.
I själva verket arbetade svenska legationen i Budapest redan för högtryck med att rädda judar när Wallenberg kom dit. I krigets slutskede var det livsviktigt för svenska regeringen att få credit hos amerikanerna genom att motarbeta den tyska förintelsepolitiken.
Skyddspass arbetade legationen med sedan länge. Den oerfarne diplomaten Wallenberg fick lära sig tekniken med "byråkratiskt motstånd" och han lärde sig snabbt. Genom sin märkliga begåvning och oerhörda energi var han snart den bäste.
Däremot räddades inga 100 000 av honom. Någon korrekt siffra kan aldrig erhållas. Wallenberg störtade heller inte omkring på gatorna och träffade aldrig vare sig Eichmann eller den tyske överbefälhavaren. Han arbetade som diplomat inskärper Levine.
Desto märkligare och fullständigt skandalöst att svenska UD och svenska regeringen gjorde så litet för att rädda honom undan ryssarna. De mäktiga Wallenbergarna var också besynnerligt passiva.
Levine framhåller med rätta att Wallenbergs förtjänster inte blir mindre genom att myterna punkteras.
Hans bok är ett måste.