När tog Gun Westholm en diskussion?
Gun Westholm påstår att min kritik formar sig till ett våldsamt personangrepp, samt säger att jag är mer intresserad av att misskreditera alla de forskare "som inte delar hans åsikter - och det är många".
Foto:
Men hon har också missat det jag säger i min kritik, att kritiskt tänkande - som jag menar att boken 1361 visar obefintliga prov på - är att våga debattera. När det dyker upp nya fakta, nya källor och nya omständigheter - som till exempel rörande de gotländska "farmännen", kyrkoorganisationen eller den tyska etableringen i Östersjön - är det inte ärligt mot läsarna att bara ignorera sådant, enkom för att man gör tolkningar utifrån sin bakgrund och specialiteter. Anser till exempel Westholm att jag som historiker utifrån min bakgrund och mina specialiteter kan strunta i arkeologiska fynd bara för att det strider mot det jag vill tro? Hon säger att jag överlåter "åt mina läsare att bilda sig en uppfattning om min bok". Men är det verkligen så enkelt? Har man inte ett ansvar som författare? Och varför gömma sig bakom att påstå att undertecknad är mer intresserad av att misskreditera "alla de forskare som inte delar hans åsikter" än att faktiskt ta en diskussion? Om jag nu skulle ha så fel om till exempel "farmännen" som Westholm anser att jag har, är det då inte hennes ansvar som "medeltidsexpert" att ta debatten och påvisa alla de fel som hon anser att jag gör?Själv har jag tolkat en rad frågor utifrån min bakgrund och kännedom om det arkeologiska materialet från Visby och Gotland. Det är den tolkningen som presenteras i boken, menar Westholm, som om arkeologiskt material som kan rubba samtida källor finns att tillgå i riklig mängd. Men vad är det för arkeologiskt material som hon åberopar rörande "farmännen", rörande S:t Jacob, rörande S:t Clemens som faktorikyrka, den påstådda avflyttningen av köpmän under 1300-talets andra hälft (ett mindre byggande visar ju bara att en stagnation skett, på grund av de många döda i digerdöden, inte avflyttning), att tyska hanseater var de som ägde flest "handelsgårdar" i staden, att de fåtal obebyggda tomterna ägdes av bönder och inte var "kålgårdar" (som den väster om Vårfrukyrkan, vilken jungfru Mechtild i Happelid sålde 1523), att S:t Per skulle vara äldre än den äldsta S:t Hanskyrkan, att gotländska kvinnor skulle ha undantagits från det öde som drabbade alla andra kvinnor som begick äktenskapsbrott (nämligen död eller fördrivning), att Magnus Gode (och inte Sven Estridsson) skulle vara Waldemar Atterdags anfader, med mera. Och vad för arkeologiska fynd motiverar att hon helt kan ignorera Strelows redogörelse för inbördeskriget och säga att bönderna kom billigt undan? Och vad är det för arkeologiskt material som gör det befogat att helt utelämna Alf Bråthens dendrodatering av sjömuren, 1202? Något som jag tidigare har kritiserat Westholm för offentligt, utan att få ett tillfredsställande svar.Det är normalt både roligt och stimulerande att diskutera ett historiskt skeende med seriösa forskare - om till exempel dateringar och om tolkningar av de historiska källor som står till buds säger Gun Westholm. När gjorde hon det?*
Så en kort kommentar till Stephan Gullberg. Jag dömer inte ut hela Gun Westholms bok, bara den del som "sammanfattar" den gotländska historien. Spekulationerna kring Valdemarståget kan vara intressanta - även om jag kan ha en och annan avvikande mening - men för mig känns det inte meningsfullt att spekulera, för det gör inte att vi vet mer än förut, som jag redan sagt. När Westholm berättar kringhistorien, före och efter 1361, har jag heller inte något särskilt att invända. Så om köpet är bortkastat eller inte är upp till köparen att bestämma. Det avgörs av skälet till dennes köp. Var det för Valdemarstågets historia och eventuella orsaker och händelseförlopp eller var det för den gotländska historien? *
Annars tror jag inte man ska lasta GT. Tidningen följer bara en gängse vedertagen gång vid recensioner. Har förlaget satt ett datum respekterar man det.
Dick Wase är en fristående historiker som bland annat är aktiv med ett eget program under Medeltidsveckan.På 80-talet fick han stipendium av DBW på Gotland för arbete med den medeltida handskriften "Ivar Axelsson Totts räkenskapsbok" samt ett annat stipendium för två månaders arkivstudier i Lübeck. Under tre års tid, 1985-1988, deltog han i en debatt med docent Hugo Yrwing i tidskriften Fornvännen.Dick Wase har sedan dess medverkat i GT med artiklar bland annat i samband med Medeltidsveckan. Han har skrivit flera böcker, teatermanus, en barnopera samt arbetat som lärare.Källa: www.oeisspeiss.se
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!