Nessers nya som en rysk docka

Människans obotliga ensamhet, hennes känsla av att det som kallas livet kanske bara är en filmsekvens och de förtvivlans böner hon riktar mot den Gud hon alls inte tror på, skildras med kylig distans i en roman som är både relationsdrama, kriminalberättelse och en brottning med existentiella frågor.
En enda anknytning finns till Nessers tidigare böcker: delar av handlingen utspelas i Maardam. För övrigt möter ett nytt persongalleri och det New York, som i två år varit författarens hemmiljö. Hans skiss av det larmande Manhattan, där alla talar högljutt med alla om allting i det offentliga rummet, är bara den värd speciell uppmärksamhet.

Parapsykologiska stråk drar genom berättelsen. Den handlar om det äkta paret Erik Steinbeck och Winnie Mason, båda centraleuropéer som flytt till Carmine Street i New Yorks hjärta, sedan deras fyraåriga dotter Sarah förts bort av en främling.
Erik är författare, Winnie bildkonstnär. De förs samman av några diktrader i en av Eriks böcker. Där står: "sex fot under jord / hejdar sig i dagbräckningen två blinda maskar / lystrar förvånade till rösten från ovan, / ändrar riktning och möts som av en händelse." Han tror att det är hans ord, men Winnie, som också tror att hon skapat dem, har antecknat dem månader innan boken kom ut. I slutändan visar de sig emanera från en fransk poet. Med poemet dras det oförklarliga in i handlingen och kommer att expandera.

Nessers nya som en rysk docka

Håkan Nessers Maskarna på Carmine Street är som en rysk docka med ständigt nya betydelsenivåer gömda i varandra.