Njutbar bok om återskapandet av Signes trädgård

Det här är min glädje, säger Marita Jonsson när hon visar runt i sin trädgård vid Körsbärsgården i Sundre.
Hennes och Signes trädgård, skulle man kunna säga. För vad Marita Jonsson har gjort är att återuppväcka smått legendariska Signe Enströms trädgård och Signe känns nästan närvarande när man går omkring i detta paradis.
Signes ande svävar också över Marita Jonssons nya bok "Körsbärsgården att återskapa en gammal trädgård" (Forum förlag) där Marita berättar om ett år i trädgården.
*
nnMarita Jonsson har haft många järn i elden sedan hon slutade som länsantikvarie vid länsstyrelsen i Visby. Hon har hunnit med över tio böcker i olika ämnen, allt från sitt specialämne gamla hus till Bellman, Linné och mat.
Nu ger hon sig in i ett nytt gebit trädgårdsodling. För drygt tre år sedan övertog familjen Jonsson Körsbärsgården i Sundre där Signe och Figge men främst Signe ägnat nästan 50 år åt en helt underbar trädgård.
Idag är både Signe och Figge döda och när familjen Jonsson tog över stället i Sundre hade deras livsverk, trädgården, vuxit igen.
*
nnI boken berättar Marita Jonsson om sina möten med Signe och Figge och om trädgården, förstås. Hon låter oss följa med ett helt år i trädgårdsarbetet från det att julrosorna blommar till dahlior, höstanemoner och annat senblommande.
Man inser vilket slitjobb hon lägger ner i trädgården, ofta från tidig morgon till sena kvällar. Men det har lönat sig, här är ett paradis att bara njuta av. Med färgprakter som avlöser varandra från vecka till vecka, månad till månad.
Pioner, vallmo, rosor (39 olika sorter!), liljor, gladiolus, malvor, sippor, forsyhtia, tulpaner med mera, med mera.
Då och då dyker Signes anteckningar upp. Små berättelser, kärleksfullt skrivna, om trädgårdens olika växter. Så Signe finns med fast hon är borta.
*
nnMarita Jonsson både skriver och fotograferar själv med undantag av några bilder tagna av dottern Helga. Som vanligt både skriver och fotograferar hon med känsla och sinne för både det poetiska och det praktiska. Det är en njutning både att läsa och se, och man kan nästan känna trädgårdens olika dofter strömma ut från boksidorna.