Det är frigörande att lyssna till Ylvas solodebut som både låtskrivare och sångerska.
Det är positivt och spritter stundtals av liv, det spretar och spretar bäst när hon närmar sig bluesens utkanter.
Underfundigt
När Ylva presenterar sig och sitt liv i Visby och sitt älskade norra Gotland i elva olika ögonblick - alla mycket personliga dokument - är det underfundigt och ibland mycket oväntade lösningar hon använder sig av.
Antagligen finns en del av förklaringen till det där sista med valet av producent.
Magnus "Existensminimum" Henriksson har skapat något nytt och fräscht, från det lågmälda och nästan viskande via det lekfulla och försett det hela med ett oväntat härligt sväng.
Duktig låtskriverska
Musikaliska stöttepelare på den här fina plattan består till en del av familjen, sambon Fredrik Blomgren på gitarrer och han har dessutom ett och annat finger med i låtarbetet, därtill sonen Wilhelm Blomgren på mandolin.
Sara Boström spelar klaviaturer och bland gitarristerna hittar vi både Björn Persson och Gunnar Järeld. Hanna Boström-Forsblads stråkar fyller ut ljudbilden.
Ny skiva - snart!
Jag hoppas att det inte dröjer lika många år innan det är dags för uppföljaren.
Därtill är Ylva Olsson en alldeles för bra sångerska och duktig låtskriverska.