Nya Sundrefynd

Två parallella stenrader med tre meters mellanrum har påträffats vid utgrävningarna i Sundre.

Kultur och Nöje2007-06-05 00:00

- Det här är gjort av människohand, men syftet vet vi inte, säger arkeologen Leif Zerpe.

Murliknande rader av sten har påträffats under utgrävningarna vid Västergårde i Sundre. Stenraderna löper i öst-västlig riktning längs strandvallen. Den ena stenraden är åtta meter lång, den andra har frilagts till fyra meter, men kan vara längre. Två stenar ligger i bredd i raderna och troligt är att det handlar om stenvastar som fungerat som djurhägn.

- Det var ett vanligt sätt att hålla borta djuren från åkern. Först trodde vi att det var ett hus, men det håller vi inte för troligt längre. Tydligt är att det här är gjort av människohand, säger länsmuseets arkeolog Leif Zerpe.

Silverskatten som hittades i Sundre i oktober beräknas till slutet av 900-talet och stenraderna som påträffats nu kan ha funnits där när skatten grävdes ned. Förklaringen till att skatten låg en meter från muren skulle då kunna vara att den grävts ned vid ägogränsen som också varit odlingsgräns.

- Tidigare har vi trott att skatten påträffats utanför bebyggelsen, nu konstaterar vi att det pågått verksamhet här, säger Leif Zerpe.

Men hittills har arkeologerna inte hittat något tecken på att det skulle finnas en boplats i området. En åker intill fyndplatsen har undersökts med metalldetektor och genom fostatkartering utan att något hittats. Det finns inte heller något spår efter bebyggelse inom de 35 kvadratmeterna som grävts ut. Fyndplatsen har undersökts under en vecka. Nu skjuts redovisningen av resultaten fram eftersom det behövs mer tid för att undersöka och utreda sammanhanget av de nya fynden. Dit hör också att fortsätta sökandet efter en hamnplats. Hittills har vikingaforskaren Dan Carlsson som har länsstyrelsens uppdrag hunnit undersöka tre möjliga lägen, utan resultat. Han tror fortfarande att en hamn kan finnas inom området.

- Två intressanta platser finns kvar att undersöka. En av platserna är vid ett fiskeläge som funnits sedan 1600-talet. Många gånger har fiskelägena använts längre tillbaka i tiden, och jag vill undersöka om det är så i det här fallet, säger Dan Carlsson.

Gotlands jordar är rika på ovärderliga mynt och smycken. Över 700 vikingaskatter har hittats, den största hittills är Spillingsskatten hittad 1997.Ädelmetallerna vittnar om öns kontakter med omvärlden under olika tidsperioder. Skatterna kan komma från både handelsresor och politiska kontakter. En del kan ha tagits som krigsgälder och tributer, eller cirkulerat som gåvor i militära allianser och äktenskapsförbund.Skatter från olika tider ser olika ut till innehåll och sammansättning. Under romersk järnålder och folkvandringstid, 0-550 efter Kristus, består skatterna ofta av guld, medan skatter från vikingatid, 800-1150 efter Kristus, mest innehåller silver. De kan innehålla råmetall, bitsilver, mynt, smycken och andra former av bearbetad metall.(TT)
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!