Ögonen är viktiga för Ingrid Hamrell Mårtensson
Det är fyra år sedan Ingrid Hamrell Mårtensson senast ställde ut och nu är det dags igen, även den här gången på Galleri 5.
De gulnade och spröda teckningarna har hon nu lyft fram ur glömskan breda flod och med utställningen "Från då till nu" så sitter den då 11-årige Vincente på en stol och blickar ut mot konstpubliken i Visby drygt 50 år senare. Ingrid Hamrell Mårtensson tycker att han ser lite sorgsen ut och så minns hon att Vincentes far inte riktigt godkände honom.
Ingrid Hamrell Mårtensson har så här efteråt fått känna sig fram till vilken kulör hon ska ha på oljemålningarna, så också med den ammande svartklädda spanska kvinnan i Grenada. Hon ser verkligen bekymrad ut trots den njutbara situationen. Kanske är det det rådande politiska läget i landet och barnets framtid under general Franco som bekymrar henne mest.
*
Ytterligare en teckning som fått liv och kulör är Antonio, en ung man som läste dikter av Lorca. Själv köpte hon poesiboken "Romancera Gitano" och i takt med att hon lärde sig mer och mer spanska så förstod hon texten.
Ofta har bakgrunderna fått milda och ljusa färger, ofta lite ockra som stöd för de mera färgstarka personerna som flera av dem fått någon form av aura.
Hon hann aldrig måla de här personerna då, nu har minnena bleknat precis som pappret de blev tecknade på, ibland kommer hon bara ihåg namnet, men här får de en helt ny betydelse på Gotland 2008. Minnena använder hon för att se sig om i dagens verklighet.
Med på utställningen finns också hennes mera påtagliga värld, hennes man, landskapet och gården i Vamlingbo och framför allt barnbarnen. Väsentliga delar av hennes liv där varje bild är sann, stark och betydelsefull utan att hon behöver förklara varför.
Bredvid varandra hänger barnbarnet Natalie, 14 år med mycket blåa nyanser, och Ingrids mamma med ett porträtt som målades på 1960-talet. Den bilden är gjord med en helt annan porträtteknik än de senare och bryter på ett behagligt sätt.
När hon studerade på Akademien, måleri för Olle Nyman och teckning för Bror Hjort, lärde hon sig att inte dela sönder ett ansikte med detaljer och anletsdrag. Istället koncentrera hon sig på ögonen, näsan och munnen med betydelsefulla nyanser, speciellt ögonen är viktiga för Ingrid Hamrell Mårtensson.
Här finns också minnesbilder från hennes norrländska uppväxt, en fjällko som blir mjölkad i det fria, eller en bild på en jämtländsk bonde hemma i köket.
En stark minnesbild från tsunamin i Thailand har blivit en stark bild. Den lille pojken som liggande på en blå filt får sin sista plats och sin begravning i sanden.
På utställningen visar Ingrid Hamrell Mårtensson flera olika tekniker, olja förstås, men också akvareller, torrnål och teckningar. De sistnämnda finns också i en pärm där besökarna kan bläddra mellan barnbarnen, några självporträtt, en jazzkväll på Bottarvegården och en serie kor hemifrån gården.
Under åren på Gotland har Ingrid Hamrell Mårtensson haft ett flertal separatutställningar, och deltagit i många samlingsutställningar, på senare tid som av medlemmarna i konstnärsgruppen KAIP och Grafikgruppen. Senast hon själv ställde ut var på Galleri 5 för fyra år sedan och nu är hon alltså tillbaka med sina målningar om hur viktig varje enskild person är.
Vernissage är det i dag och utställningen hänger till och med den 25 juni
Så jobbar vi med nyheter