Om en liten pratstund med drottning Silvia
KRÖNIKA från strandboden.
Det sägs att just psykoanalytiker ser särskilt mörkt på framtiden. De talar nu om att vi människor, mer och mer, lever i ett samhälle utan gränser och utan "tyngdpunkt" och att det livet håller på att sluka alla som inte är i balans och har en egen liten plats att stå på.
Men, vad ska man då tro om alla dessa som är så omåttligt säkra på sig själva? Det är exempelvis alla kändisar som ser ut att leva utan tvivel eller i obalans. Varje dag hör man kända personer som berättar om hur de hoppade av gymnasiet och luffade i exotiska länder i flera år, var arbetslösa utan utbildning - och ändå blev de till slut företagsledare eller toppolitiker. De berättar historier om hur de bara av en ren slump träffat någon, och plötsligt sadlat om - och blivit framgångsrika. Kända företagsledare, politiker, och till och med regeringsmedlemmar, berättar helt glatt om hur de vimsade omkring i många år, men plötsligt bestämde att ändra på det, och så blev dom, ja just det - framgångsrika och självsäkra. Hur bär dom sig åt egentligen?
Psykoanalytikerna säger att självsäkra och framgångsrika individer härmar andra framgångsrika individer - som de stött på av en ren slump. De ändrar riktning på sina tidigare vimsiga liv - och utan att tvivla det minsta på sig själva.
Så - det gäller att envetet härma någon annan och inte tvivla. Fakta talar för att det här sättet att skapa sin egen lycka breder ut sig. Det är "Den nya tidsandan". Valmöjligheterna blir obegränsade för den som har inlevelse. Börja så här: Jag ska tamejfan uppfinna mig själv på nytt varje dag och varje stund från och med nu!
Så gör framgångsrika politiker, entreprenörer och kändisar. Det är tvivlarna och de som inte är lojala mot sig själva som kroknar. Den nya tidsandan är inte en affär där Du frågar: Hur ska jag välja? Eller: Vad händer om jag misslyckas?
*
Sent i höst hade jag en liten pratstund över en kopp kaffe med drottning Silvia. Jag beundrar denna kvinna för hennes lojalitet. Tänk på all hennes uppoffrande lojalitet mot de svenskar som är beroende av kungadömets värden och normer. Jag tror att drottningen är en person som lyckats överskrida sina begränsningar.
Men, Ni tvivlare må invända och fråga: Har drottning Silvia skapat sig själv? Nej, det är klart, det är många som jobbar på det. Till och med public serviceteve har en hel avdelning som till stor del enbart pysslar med kungahuset och Nobelfesten.
Nu undrar Ni givetvis vad jag talade med drottning Silvia om, över en kopp kaffe. Jo, vi talade om konstlivet i Paris.
Paris är en plats för den som vill förverkliga sig själv i Den nya tidsandan och inom konsten. Allt det nya i tidsandan finns i Paris och konsttrenden är - psykoanalys. Freud är på modet igen.
Sedan frågade drottningen mig: Vad gör Ni? (Drottningen säger inte Du.)
Jag gav inget svar. Jag kom av mig på hennes fråga om vad jag arbetar med. Jag säger som det är - jag kände mig obetydlig i den kungliga glansen över en kopp kaffe när drottning Silvia frågade om vad jag arbetar med. Det kan inte hjälpas.
Ute på Fårö, förr i tiden, hyllades män och kvinnor som arbetade med sina händer. Mest var det två tomma händer - men djärvhet och hårt arbete skulle ge lycka och framgång. Den här gamla förebilden om djärvhet gäller lika mycket idag - över hela världen - bortsett från den där omvägen över hårt arbete.
Men varför är det så svårt att förstå att livet, där ute i Den stora världen, saknar gränser för just min framgång. Och mitt ständiga tvivel - betyder det att jag är på väg att förlora kontakten med verkligheten och att jag är på väg att förlora balansen och att jag håller på att bli ett fall för psykoanalytikerna?
Nej, säger analytikerna, i Den nya tidsandan där ute i Den stora världen kan Du uppträda som Du vill, Du kan byta kön och sexualitet, Du kan byta yrkesroll, religion och etnicitet, alltefter smak och behov.
Men vad gör jag om det gamla vanliga tvivlet på mig själv ändå griper tag om strupen och jag uppfylls av rädsla att inte bli framgångsrik och tappar balansen och blir kvar i den vanliga gamla vanligheten? Vad gör jag när jag när jag får ångest över hur jag ser ut i andras ögon? Och hur jag ska bete mig i de framgångsrikas sällskap utan att min litenhet syns?
Drottning Silvia bad mig till slut att ta med en hälsning till en konstvän i Paris. Självklart! Utan tvivel, jag hör av mig därifrån
Så jobbar vi med nyheter