Om kärleken till den gotländska gården

Kärleken till den gotländska gården går som en röd tråd genom den gotländska hembygdskulturen och i år pryds omslaget till Hembygdsförbundets årsbok "Från Gutabygd" av just en sådan - Timans i Roma.Och det är Hembygdsförbundets ordförande Jerker Enekvist som satt orden till artikeln där han sammanställt sin far Agne Enekvists forskning om gotländska gårdsnamn - i några fall tillbaka till 1200-talet.

Boksläpp med cider och salta pinnar lockade Jakob Ronsten att bli den förste köparen av årets upplaga av Från Gutabygd 2009. I fjol medverkade han med en egen artikel i boken, men den här gången fick han plocka fram plånboken när redaktören Calle Brobäck och ordförande Jerker Eneqvist öppnat den första kartongen. foto: bengt Vallentinsson

Boksläpp med cider och salta pinnar lockade Jakob Ronsten att bli den förste köparen av årets upplaga av Från Gutabygd 2009. I fjol medverkade han med en egen artikel i boken, men den här gången fick han plocka fram plånboken när redaktören Calle Brobäck och ordförande Jerker Eneqvist öppnat den första kartongen. foto: bengt Vallentinsson

Foto:

Kultur och Nöje2009-06-12 04:00
Omslaget till "Från Gutabygd 2009" har samma gula nyans som fönster och dörrar på Timansgården i Roma och det är ingen tillfällighet.
- Det är inte för att vi återgått till gult som var årsskriftens ursprungliga färg utan för att fånga upp Mart Marends omslagsfoto. Det är för övrigt han som formgett boken på ett mästerligt sätt, säger Calle Brobäck som lett redaktionskommitténs arbete.
Årets bok ska också ses som en nystart när det gäller att fokusera på de stora naturvärden som är lika viktiga som kulturen inom hembygdsrörelsen. Därför ingår numera Bengt Rosén i redaktionsgruppen, liksom Pia Ahlqvist och Ulf Palmenfelt. Bengt Rosén medverkar med en artikel om "Hembygden och naturen".

Upprop
På naturtråden spinner Lena Nygårds vidare med artikeln "Hjälp till att rädda vårt gröna kulturarv" där hon bland annat gör ett upprop för att rädda de äldre gotländska växterna.
- Det är mycket roligt att det är så många kvinnor som medverkar i årets bok, där även Helly Öhman och Gunilla Brogren skriver om Christina Pehrsdotter som levde sitt liv i Lunderhagestugan i Fleringe, huset som sedan flyttades och blev huvudbyggnad till Bungemuseets 1600-talsgård.
Årets socken Vallstena sammanfaller just i år med Erik W Ohlssons artikel om en av de gotländska socknarna när den 31:a årgången nu ges ut. Vid boksläppet i går hämtades den första kartongen böcker direkt från den lastpall där upplagan på 1 500 böcker fraktats till ön.
Upplagan är som vanligt väl tilltagen så att det går att komplettera efter hand. Detta gäller dock inte 1984 års bok som i dag är en raritet.
Och först på plats att inhandla boken var Jakob Ronsten som i fjol skrev en artikel om de gotländska ägonamnen tillsammans med Evert Melefors.

Stormvarning
Övrigt som ska göra årets upplaga till en framtida raritet är Ola Sollermans artikel om Korumpianen Erik Olsson. I artikeln berättar han också att en utförligare biografi just nu skrivs av arkitekten Jan Strömdahl och Ylva Hammar, producent vid Riksutställningar.
Här finns också Henry Lindkvist som för första gången publicerar en artikel om vädersignaler i hamnarna och på lotsstationerna. I "Stormvarning" beskriver han hur signalerna, som bestod av olika tecken som hissades i master, användes och att man ute på Bungeör nyligen rest en sådan väderstång.
Calle Brobäck medverkar själv med årets utgivning av Gotlandica och Dick Wase, en av få som ägnar sig åt källforskning av gotländsk medeltid, har skrivit om de stockholmare som har rötter i Visby. Artikeln heter "Visby - Stockholms huvud".
Boken illustrerar aktiv och aktuell forskning på Gotland, men inte bara för akademiker. I år närmare 15 artiklar i varierande längd, samt Hembygdsförbundets verksamhetsberättelse.
- Vår målsättning är att årsboken ska vara lika intressant för alla och därför har vi aldrig temanummer. Alla ska hitta något som faller i smaken, säger Jerker Enekvist.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!