Om konsten att inte administrera sönder ungdomskulturen
Den frågan lyftes upp på onsdagmorgonens kulturfrukost på BAC.
Det var lite glest mellan de riktiga ungdomarna där omkring frukostborden. Här satt i första hand alla de som har att tilhandahålla kulturen till de unga. De som ska duka upp det smörgåsbord som de unga kan plocka till sig godbitarna från. Här satt folk från biblioteken, musiksfären, teatern och konstvärlden. Här satt också de som håller i beslut, bidrag och lokaler.
- Det finns verkligen ett rikt kultur-utbud på Gotland, säger länsbibliotekarien Christina Svensson. Hon jämför med Västmanland, där hon tidigare jobbat och konstaterar:
- Det finns mer på den här lilla ytan, som Gotland är, än vad det fanns i hela Västmanland, där det bor 260 000 personer.
Vad Christina Svensson däremot saknar på Gotland är samverkan mellan olika kulturformer. Ungdomarna själva är allätare. De som gillar kulturaktiviteter plockar åt sig av det som står till buds och ägnar sig gärna åt både konst, musik och teater. För att locka in fler borde hela utbudet kunna serveras på ett mer lätt-tilgängligt sätt, funderar Christina Svenson.
Kommunens kultursekreterare Olle Gibson håller med:
- Det borde byggas upp samma valmöjligheter inom kulturen som det finns för de som utövar idrott.
Samordning. Nätverk. Sådant brukar kosta pengar och resurser.
- Men det måste inte kosta. Om man jobbar ihop måste man inte alltid öppna plånboken. Man lär sig snart vad var och en har tillgång till, både när det gäller kunskaper och material.
Innan frukosten var aväten hade ett litet frö till en sådan samverkan börjat gro vid ett av borden.
Johan Pousette från BAC kunde ge lite goda råd till Maja Ljungberg från konstnärsgruppen Galleri Tapeten, som nyss flyttade in i nya lokaler i gamla brandstationen på Öster i Visby. Galleri Tapeten samlar de oetablerade konstnärerna och har varit verksamma sedan i november.
Här finns vilja och energi, men inte lika mycket erfarenhet som på kulturinstitutionen BAC.
- Man skulle kunna tänka sig ett mentorssystem. När man är ny kan man behöva hjälp, funderar Johan Pousette.
Men hur stöttar man utan att styra?
Det är en balansakt, det där.
Christina Svensson berättade lite om projektet Kraftcentrum i Västmanland, där hon själv lotsade fram en ungdomsgrupp. Ungdomarna själva kom med idéerna till hur ungdomskulturen skulle fungera och Christina förde protokoll.
Där fungerade det bra, men hur mycket ska vuxna företrädare för institutionerna egentligen blanda sig i ungdomskulturen?
Lars Frank på Rockförvaltningen betonar att de vill skapa en frizon där ungdomarna får jobba utan vuxnas inblandning. Och det lyckas man med. Sedan Rockförvaltningen bildades 2002 har man blivit en av de främsta aktörerna inom den lokala ungdomskulturen.
Under sina tre år har Rockförvaltningen genomfört 170 arrangemang.
Hemslöjdskonsulenten Frode Falkenhaug tror att institutionerna har sin begränsning. Deras syfte är att förmedla kunskap och kultur, men det är inte i mötet med instituionen som det verkliga intresset väcks och världsbilden vidgas. De där magiska stunderna uppstår egentligen bara i det mänskliga mötet, mötet med en speciell person som blir något av en personlig "guide".
- Vi underskattar ofta det mänskliga mötet.
Så jobbar vi med nyheter