Om små, snabba insekter som kräver lupp och god kunskap

Men människor har ingen anledning att känna fruktan för blomflugor. Och efter att ha tittat närmare i boken kan man lätt fascineras av blomflugornas liv och leverne. Många är bara några millimeter stora, flera av arterna är så snarlika att det krävs både stor noggrannhet och kunskap, lupp och god litteratur för att man säkert ska kunna fastställa deras arttillhörighet.
243 arter beskrivs in den senaste volymen av Nationalnyckeln. Den föregående volymen tog upp 169 släktingar till dessa och därmed är blomflugorna avklarade i detta gigantiska bokprojekt som har Artdatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala som huvudman.

Det övergripande målet med projektet är "att hitta och beskriva alla Sveriges flercelliga arter". Det betyder att vi med åren kommer att få böcker späckade med den senaste kunskapen om såväl fiskar som däggdjur, fåglar, kärlväxter och allt annat levande i naturen som innefattas av begreppet flercelliga arter. Projektet är beräknat att pågå i 20 år.

Blomflugorna i den aktuella volymen beskriver arter som hittats i Sverige samt övriga Norden inklusive Färöarna och Svalbard.
Entomologen Hans Bartsch har skrivit artbeskrivningarna. Det är bara att ta mössan i hand och buga djupt. Vilket jobb, vilken insats!
Han berättar bland annat om dynöronblomflugan som förmodligen har sett av många besökare på Fårö eller Gotska Sandön, utan att arten blivit identifierad.
Den är känd i Sverige genom ett enda fynd från Öland, ett fåtal fynd på Fårö samt Sandön, där den tycks ha ett stabilt fäste och vissa år ses talrikt. Det är de strandnära sanddynerna som attraherar arten där den besöker till exempel gulmåra, ljung och marviol. Var larven utvecklas och livnär sig på är inte klarlagt.

En annan intressant art, ur gotländskt perspektiv, är smal narcissblomfluga, en 11-13 millimeter stor mörk blomfluga som i Norden bara hittats på ett par platser. Bland annat i Ljugarn på Gotlands östra kust där den första gången i Sverige artbestämdes så sent som år 1976. Författaren tar det för troligt att förekomsten på Gotland är en så kallad värmerelikt, alltså den har funnits där sedan en period när Gotland hade ett annat, varmare klimat.
Smal narcissblomfluga heter Merodon avidus på latin där avidus står för lysten, glupsk eller girig och syftar på hanens ivriga sökande efter honor under låg flykt nära marken.

Illustrationerna i boken är vart och ett små konstverk, enormt detaljrika på förekommen anledning. Det är nämligen så att vissa arter bara kan särskiljas genom pyttesmå detaljer av ett ben eller en detalj på huvudet. Om man då betänker att det rör sig om små, snabba tvåvingade insekter som inte parkerar särskilt länge under födosökandet, är det lätt att förstå vilket speciellt arbete det är att fördjupa sig i insektsfamiljens olika arter. Det krävs bestämningsnycklar, gott tålamod och ett brinnande intresse om man ska gå i land med artjakten!