Östlundh bygger skickligt sina intriger
Håkan Östlundh har med sina tre tidigare gotlandsdeckare "Släke", "Dykaren" och "Terror" skapat både kulisser och socialt liv åt sin fiktive kriminalpolis Fredrik Broman och hans kollegor vid Visbypolisen.
Foto:
Östlundhs deckare tar inte heller till några skamgrepp för att bli populärast i genren. Snarare har de nått sin höga popularitet på rent litterära kvaliteter, sättet att bygga upp en deckarintrig mitt i tryggheten, den gotländska landsbygden. Tänk att den kan vara så spännande.
I sommarhuset på södra Gotland har han lärt känna grannar och och sockenbor, och i rollen som författare har han säkerligen insett att de alla är värda minst en roman - i varje fall en biroll i en deckare.
*
I inledningen till den fjärde deckaren i serien - "Blot", som börjar säljas på Gotland just i dag en vecka innan den släpps i övriga landet - är Fredrik Broman på väg i en ambulanshelikopter över Östersjön. Destinationen är Karolinska sjukhuset i Solna och han har en svår skallskada och det är ytterst oklart om han kommer att överleva eller få bestående men för livet.
Några veckor tidigare har två människor hittats mördade på en gård i Levide. En städerska hittat en kvinna, dödad med ett enda hugg i bröstet, och en man massakrerad till oigenkännlighet med ett rakbladsvasst föremål. När Fredrik Broman och hans kollegor undersöker kropparna i den exklusiva villan har de redan varit döda i flera dagar.
Huset ägare, företagskonsulten Arvid Traneus, har nyligen kommit hem efter tio års arbete i Tokyo. Fredrik Broman utgår först från att det är han som blivit mördad när det står klart att den döda kvinnan är hans hustru. Men när det visar sig att den döde mannen inte är Arvid, utan hans kusin, ställs poliserna inför helt nya utmaningar.
*
"Blot" har en hel del gemensamt med de tre tidigare deckarna i serien, men ändå inte. Här har Håkan Östlundh vävt en historia med inslag av hämnd och skuld, och vad som händer med dem som blir lämnade kvar. En klassisk deckare med inslag av vår tid och relationerna mellan de människor som vår tid skapar.
Av de deckarförfattare som numera använder Gotland som bakgrund och kuliss för sina böcker är Håkan Östlundh den skarpaste, både vad gäller samtidshistorien och sättet att bygga upp en deckarintrig som förblir spännande boken igenom. "Blot" ändrar inte på det förhållandet, snarar ökar han ut försprånget till sina konkurrenter.
Han förvillar sig inte i lokaliteter som egentligen inte har med historien att göra utan koncentrerar sig på själva intrigen.
Den här gången både startar och slutar historien på Karolinska sjukhuset i Solna och det finns en ljus strimma av hopp att Fredrik Broman återvänder även i en femte bok. Låt oss bli besannade i den förhoppningen?
Så jobbar vi med nyheter