Över tusen sidor sockenbok
När framtidens fåröbor, och naturligtvis också dagens, vill veta något om sin ö så har de bara att leta bland de 1 244 sidor som Fårö hembygdsförening presterat om ön.
Här finns de mera traditionella sockenboksingredienserna som skola, präster, frikyrka, kommunal verksamhet, hantverkare, posthistoria, båtsmän, beredskap, föreningsliv. Men också inslag som "vinterfastlänningen" Jan Sundströms skildring av konsten kring Fårön (man undrar om det finns nån konstnär som INTE målat på Fårö) eller Gunilla Brogrens uppsats om Fårö i litteraturen där hon tar upp allt från gutasagan fram till våra tiders epos - där jag själv ser Olle Hammarlunds "Fårets gröna öga" som främsta Fårö-skildringen.
Gunilla Brogren inleder för övrigt boken med ett kapitel om mat, trevligt presenterad där diverse fåröbor gör inlägg med personliga matminnen och betraktelser. En bra och lättsam början på en diger bok.
*
Några andra inslag i boken värda att nämna särskilt är Kerstin Blombergs (och delvis också Lennart Lindgrens) arbeten om utvandring och flyktingar. Fårö hörde till de socknar som hårdast blev åderlåten av emigrationen - på 1880-talet utvandrade mer än var femte fåröbo. Här får man med hjälp av brev och gamla gulnade fotografier närmare känna dem som flyttade bort och hur det gick för dem - liksom man får veta vilka öden som väntade många av de baltflyktingar som kom till Fårö under och efter kriget.
Det måtte ligga mycket arbete bakom de uppsatserna - liksom bakom allt annat i boken. Jag är imponerad av den kunskap som de olika författarna visar upp - och av deras förmåga att leta fram underlag och källor. Inte bara från annan litteratur utan också från gamla tidningsartiklar, från brev och protokoll, från arkivhandlingar av diverse slag. Och naturligtvis från samtal, intervjuer.
Och många, många fåröbor får man möta. Allt från fattighusets föreståndarinna Maria "Linka-Mor" Link till legender som Erik Hammarström. Och man fastnar för Gunilla Brogrens beskrivning av fåröbon; egensinnig, stolt, jordnära.
Imponerande är också bildmaterialet som måste ha krävt mycket letande i gamla byrålådor. Man har också haft tillgång till välfyllda bildarkiv som Tonny Westerbergs och framför allt Barbro Karlssons.
Man tackar också för de ort- och personregister som avslutar boken - register som även omfattar de första två delarna. Värdefullt - precis som den medföljande cd-skivan med inspelningar av några fårbor.
Tretton år tog det för att få de här tre delarna färdiga, säkert med mycket slit och mycket möda. Men nu när allt är klart kan man bara konstatera - det var värt det!
Grattis, Fårö!
Så jobbar vi med nyheter