På Visborgsslätt för hundra år sedan
Regementet var vid tillfället uppställt i parad väster om (dvs utanför) kanslihuset. Några värnpliktiga fanns inte i tjänst då, men officerarna, underofficerarna samt underofficers-, korprals- och volontärskolorna stod uppställda "under gevär". Eftersom regementet av beredskapsskäl fick anställa 200 volontärer, utgjorde denna styrka minst 350 man. Musikkåren spelade paradmarsch.
Fler högtidligheter förekom inte vid detta nybyggda kasernetablissemang. Der berodde nog på att kasernerna betraktades som en naturlig, successiv utbyggnad av Infanterilägret. De nya mat- och gymnastiksalarna hade stått klara redan 1904 och i februari 1905 blev kanslihuset färdigt. Då ägde en pressvisning rum. Gotlands Allehanda skrev om detta den 9 februari och var imponerad - kanske mest av officersmässen, "som med sitt glada, ljusa läge, sin smakfulla och värdiga dekorering helt enkelt är förtjusande".
Tidningen återkom den 12 juli med ett stort reportage över hela etablissemanget (på första sidan och med tre stora foton). Det stod då nära sin fullbordan. Den godkända slutbesiktningen skedde den 29 augusti och nämndes endast i en kort notis. Så mycket mer skrevs inte. De andra tidningarna skrev mindre.
Annars bevakade alla tidningar noga befordringar, kommenderingar, regementsövningar o dyl. Tydligen var inflyttningen inte dramatisk nog att skriva om. Vill man veta mer om hur denna gick till, får man söka i regementsorderpärmarna.
Av dessa framgår, att regements- och inskrivningsexpeditionerna flyttat in i kanslihuset den 10 mars, ty då inspekterades de av "regementsbefälhavaren", överstelöjtnant Otto Scherstén.
I juni reglerade han hur underofficersbostäderna i kasernernas ytterflyglar skulle fördelas. Utöver en fanjunkare (kompaniadjutanten) skulle det bo två sergeanter i var och en av de nio kompanivåningarna, dessutom skulle det bo två sergeanter i vardera vindsvåningen. Det blev trångt men efter tidens förhållanden erbjöd lägenheterna bra standard (elektriskt ljus, rinnande vatten och kakelugnar). Inflyttning skulle ske den 1 oktober. Ogifta officerare kunde få bo i kanslihusets vindsvåning.
De värnpliktiga gjorde ännu endast 172 dagars tjänst (först 1909 kunde de 1901 lagstadgade 240 dagarna tas ut). Inryckningen hade skett i april och avslutats med en regementsövning (dvs repetitionsövning) i september. De som ryckt in på våren låg kvar i Lägret. Även stora delar av repetitionsförbanden förlades där, men två kompanier fick förläggas i en av de nya kasernerna, närmare bestämt i kasern II. Inryckningen skedde den 31 augusti, som alltså blev den första dag som kasernetablissemanget användes av trupp.
Under hösten flyttade stamskolorna in i kasernerna. Deras logement uppvärmdes med varmluft. Eldning skedde till en början endast i en av värmekällarna, men alla fick eldas, när yttertemperaturen sjönk under 0o. I logementen förlades högst 20 man.
I varje kasern skulle tre kompanier förläggas, men det kunde inte bli aktuellt förrän vid inryckningen i april 1906. Då förlades de åtta linjekompanierna i kasern I, II och III (sedan 1970-talet kallade Gunnfjaun, Graip resp Gute). De två fästningskompanierna, som var små (och avsedde för Fårösundsbatteriernas ryggförsvar), fick plats överst i kasern III. Därmed var kasernerna fyllda och trängkompaniet samt velocipedavdelningen måste förläggas i Lägrets (ännu kvarstående) Norra barack.
Inte heller officersmässen togs helt i bruk förrän 1906 - om än redan den 13 januari. Det berodde på att en hel del inredningsdetaljer skulle utföras på officerskassans bekostnad. Utöver inköp av elarmatur m m skulle matsalen boaseras, dvs förses med träpanel. Denna, som finns kvar i renoverat skick, drog en kostnad om 1 700 kr medan det övriga stannade vid ca 600 kr. Det var stora pengar. Det kan man förstå av en annan uppgift. Den 2 september 1905 kunde nämligen regementet rapportera att expeditionsbaracken återuppbyggts, sedan den brunnit ned de 13 januari. Kostnaden belöpte sig till 926 kr och 25 öre!
Denna barack, även kallad "generalens villa", hade uppförts för att militärbefälhavaren, generalmajor Gustaf Björlin, skulle kunna flytta ut från sitt kontor vid S:t Hansplan, när regementsövningar e dyl pågick. Han var nämligen också regementets chef. Normalt var det annars Scherstén som förde befälet ute på Visborgsslätt, men vid viktigare tillfällen kom Björlin själv ut. Hans "villa" finns i behåll - om än mycket utbyggd - som vaktlokal.
Året 1905 hade annars präglats av speciella övningar. Till skillnad mot 1904 hade ingen beredskapstrupp behövt organiseras, eftersom den ryska östersjöflottan i oktober stävat ut genom de danska sunden mot Japan - och sin undergång där i maj.
1905 års klass hade i stället fått öva med hästsläpor (i stället för kärror) och klövjehästar. Det rörde sig nämligen om förberedelser för ett fälttåg mot Norge! Krigsfara förelåg, sedan norrmännen sagt upp unionen den 7 juni, dvs under den tid då 1905 års klass låg inne.
De strängt hemliga krigsplanerna innefattade en överskeppning av I 27 och A 7 till Sundsvall för vidare tågtransport till Jämtland. Där skulle gotlandsförbanden ingå i en reservbrigad, vars uppgift var att rycka in i Tröndelag. Innan något sådant kunde bli av, måste mobilisering anbefallas. Först på sjunde dagen därefter skulle en inskeppning kunna ske.
Den slutliga planen fastställdes inte förrän den 30 september. Då var den inte längre aktuell, ty både regementsövningen och de svensk-norska förhandlingarna hade lyckligen avslutats.
Sedan det sista dokumentet om unionsupplösningen undertecknats den 26 oktober, kunde alltså ovannämnda flaggceremoni äga rum den 1 november. Denna blev på sätt och vis en kaserninvigning.
Så jobbar vi med nyheter