Pärken kom till Gotland från Frankrike
I förordet till Rindi skriver tidskriftens redaktörer Gun Ingmansson och Bo Göran Johansson bland annat så här: "Sedan 1992 är alla orkidéer fridlysta. Tyvärr skyddar fridlysningen som sådan inte mot att deras växtplatser förstörs genom dikning, stenbrytning, markexploatering osv." Ett exempel på det kunde vi alltså läsa om i GT:s onsdagsnummer.
*
Specialnumret (nummer 1/2005) tar upp 35 orkidéarter, varav två sannolikt inte längre finns kvar på ön. I stort sett ägnas ett uppslag åt varje orkidé med en stor bild på ena sidan och en kortfattad men ändå informativ text på andra sida. Vi får veta bland annat om växtens historia, utbredning, blomningstid och var man kan hitta vackra bestånd av orkidén. Dock avslöjas inte känsliga lokaler som platsen där skogsfrun finns/fanns!
Tidskriften avslutas med register och en presentation av de botanister som ägnat sig åt de gotländska orkidéerna. Allt från 1600-talets Fuiren och Sperling till den i våra tider så flitige Stig Högström. Karl Johansson, Th Fries, Bengt Pettersson och Staffan Rosvall är andra namn från nyare tid, dock saknar jag Arvid Ohlsson.
Rindi är normalt en medlemstidning men det här numret kan köpas också av icke medlemmar. Och det kan verkligen rekommenderas eftersom det är en fin presentation av vår rika skatt av orkidéer med läsvärd text, skriven så att även en amatör kan begripa, och med bra bilder, de flesta tagna av Bo Göran Johansson.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!