Man får bara en chans. Jag ville se världen, lämnade Visby och kom aldrig tillbaka. Men om mina barn fick bestämma skulle de vilja flytta till Gotland.
Det säger Josefin Ahlström utan ett spår av gotländska i rösten.
Hon är född på Gotland och bor i Stockholm, är styrelseledamot i Payex och dotter till företagets grundare Max Hansson, tvåbarnsmamma och gift med Carl-Johan Ahlström, finansman och valutaföretaget X-Changes grundare.
I fjol debuterade hon som författare med boken "I niqab på Stureplan". Nu kommer hon ut med sin andra roman, med titeln "Parmiddag".
Berätta om din nya bok!
- Det är också en relationsroman som handlar om drömmar om den lyckliga familjen, kärlek, lögner och svek i ett äktenskap i upplösning. Huvudkaraktärerna är en man och en kvinna som är gifta och har två små pojkar, bor i en villa i Bromma och jobbar i medievärlden. Den handlar också om mamma-samvetet och om krav man ställer på sig själv som yrkesarbetande kvinna och mamma. Man har så många visioner och vill så mycket men klarar inte av allt och dessutom ska man vara snygg.
Handlar den om dig och ditt liv?
- Nej, men jag har ju erfarenhet som yrkesarbetande småbarnsmamma och jag kan reglerna för att samla mamma-poäng. I Stockholm följer alla föräldrar med sina barn till alla deras aktiviteter, hämtar och lämnar och står och väntar på dem. Jag är ingen supermamma men visst vill jag vara med barnen och jag kan höra min son säga att vi ska baka till klassträffar. Men hinner man inte köper man kanske bullar och lägger i en ny påse och låtsas att de är hemmagjorda.
Hur var din barndom och uppväxt på Gotland?
- Mamma bor i Visby. Pappa bor numera mest i Thailand och när han är på Gotland i huset i Herrvik. När jag var barn bodde vi mitt i Visby. Min uppväxt var en kravlös tid med nära till allt. Jag minns aldrig att mina föräldrar skjutsade mig någonstans. Jag fick cykla själv till stallet och kan aldrig minnas att mina föräldrar var med när jag spelade fotboll. Att växa upp i Visby var bra och med en positiv social vuxenkontroll av oss barn Jag gick i skolan i Sankt Hans och cyklade eller gick överallt. Sedan flyttade jag till fastlandet och gick i gymnasiet på Lundsberg.
Vad har du gjort efter skoltiden?
- Jag pluggade journalistik i USA och jobbade bland annat på Radio Gotland 1996. Men jag har aldrig varit någon typisk nyhetsjournalist utan har mest arbetat på SR, SVT och olika produktionsbolag med allt från research till produktutveckling. Jobben gick bra och gick lätt att sälja in, så gifte jag mig och med två barn fick jag inte den tid som behövdes för att jobbet skulle funka. Då började jag frilansa för olika månadsmagasin med bland annat inredning och mode.
Varför blev du författare på heltid?
-Jag har aldrig drömt om att bli författare, men gick en fyradagarskurs i att skriva litterärt och bestämde mig för att skriva en bok. Sedan gick jag en heltidsutbildning på Skrivarakademin. Det kändes oerhört lyxigt att som vuxen bara göra något för mig själv med bra föreläsare och bra handledare. Jag är van att jobba mot mål med deadline och det passade mig att lämna en text varje vecka. Det intresserar mig att berätta historier och jag bestämde mig för att ge romanförfattandet en chans.
Hur jobbar du som författare?
- Jag drivs av att berätta en historia och präglad av tv-produktioner bygger jag upp dem med cliffhangers. När jag skriver arbetar jag disciplinerat. Jag väntar inte på inspiration utan skriver planerat hemma varje dag och sedan går jag ut och tittar på folklivet i Stockholm. Det är alltid liv och rörelse och många bra restauranger och fik.
Vad gör du just nu?
- Just nu är jag på Gotland med mina barn som går på golfträning i Visby. Det är enklare och billigare här än i Stockholm, men golf är inget jag själv längtar efter att ägna mig åt. Däremot spelar jag tennis varje vecka och läser mycket och snabbt, mest samtidsskildringar men sällan deckare, kollar på film och tar promenader med vår dvärgschnauzer Nisse.
I huvudet har jag embryot till en ny bok och ser en man som jag vill skriva om. Nu ska jag tänka ut handlingen och de andra karaktärerna och diskutera det jag skriver i min skrivargrupp med kollegor i branschen.