Poesi och kallt raseri från den egna torvan

Kultur och Nöje2005-11-10 06:00
Plötsligt en dag står en rad ilsket röda pinnar och pekar mot en gammal gård i norra Skåne, pekar på en örtagård, på lyckan i skogen som röjts av förfäder på rullstensåsen. Här ska en motorväg fram.
Alla som försökt ta strid med en Myndighet vet hur det känns att svälja den häxbrygden av förkrosselse, uppgivenhet, sorg och helig ilska.
Kerstin Stjärne och många andra i byn Fagerhult gick i närkamp med Vägverket. Hur det gick berättar hon i "Dårörtens triumf" på Carlssons förlag.
Emmas runda, bygdens bär- och svampstig sedan urminnes tider, ställd mot en motorväg, länken till EU? Kan man kräva hänsyn till kulturarv och spåren av generationers slit och möda när det bara är att ta emot framtiden, utvecklingen och de snabba rycken som Vägverkets välsignade sväng ned till byn skulle innebära?
De gör det. De samlar namn, går på möten, skriver brev och konfronterar männen med makt.

*
Det doftar pors och skvattram från den obarmhärtigt slukande myren, tillflykt för snapphanar och bybor i nöd. Myntorna väller i lila kaskader över örtagårdens murar och rimfrost skimrar i silver i skogens spindelväv.
Kerstin Stjärne är författare och kulturskribent och har specialiserat sig på barn- miljö- och framtidsfrågor. Hennes språk är elegant och lättflytande, poesi och kallt raseri, när hon med avstamp i den egna torvan landar i ett resonemang om de riktigt stora miljöfrågorna.
Vad händer med planetens krympande åkrar, som är den jord som ska föda oss alla? Vad händer med haven, med atmosfären i de globala klimatförändringarnas tid? Korallreven är döende, havens regnskogar och front mot stormvågor för en sjättedel av världens kuster. Det extrema vädret accelererar. Polarisar smälter, liksom snön på Kilimandjaro. Himalayas sju floder riskerar att torka ut.

*
Vi har snart fyllt den miljöförstörande pottan till brädden.
Att lyckas flytta en motorväg en liten bit är ett pip i universum, säger Kerstin Stjärne. Men det var inte pengar som välte Berlinmuren, störtade apartheid eller drev fram kvinnlig rösträtt. Det var människor.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!