Uppsala-docenten Bengt Stolt är inte alltid snäll mot de gotländska prästerna när han berättar om dem i sin nya bok “Glimtar från gotländskt kyrkoliv", utgiven av Gotlands kyrkohistoriska sällskap och med Richard Wottle som redaktör.
Men andra präster faller den högkyrklige Bengt Stolt mer i smaken. Erland Olson får inga hårda ord om sig, och Hans Cavellin “gör i allo ett gott intryck". Biskop Algot Anderberg var “bättre än väntat" även om han i början var något “pösig och uppblåst".
Också en kvinna får godkänt. Om Anna-Stina Beijer, maka till Erik Beijer, skriver Stolt att hon var en “mest förtjusande prästfru".
Bengt Stolt skildrar ett kvartsekel då han nära och noga betraktat det gotländska kyrkolivet, från mitten av 40-talet fram till omkring 1970. Han reser från kyrka till kyrka, från gudstjänst till gudstjänst, och skildrar hur prästerna agerar, hur de klär sig, hur de predikar och ibland också hur länge de predikar, på minuten när!
Stolt anger datum för gudstjänsterna och ibland klockslag. Allt skildras otroligt detaljrikt. Till hjälp har han inte bara ett gott minne utan främst bevarade brev och dagböcker som han måtte ha fört med stor noggrannhet.
Tjänst i kyrkan
Allt betraktar han med kritiska ögon, och med stor kunskap om hur allt skall gå till i kyrkan. Han påpekar inte direkt felaktigheter som görs, men man kan “mellan raderna" känna hans kritik.
Men han är ingen gnällspik, bara en betraktare som konstaterar hur allt fungerar eller inte fungerar. Ibland beskriver han dråpligheter och det finns en hel del humor i hans skildringar.
Själv är han inte präst (varför skriver han inte) utan naturvetare, fil doktor i matematik. Men han har tjänstgjort i kyrkan; predikat som veniat, tjänstgjort som ministrant, alltså behjälplig till präster i gudstjänsten, och han har också knackat fram målningar under konservator Bengtssons ledning!
Underhållning
Och sitt ämne kan han, har under mer än 70 år (han är nu 89!) skrivit tusentals sidor om gotländska kyrkor och gotländskt kyrkoliv.
Boken kan kallas både memoarbok och herdaminne. Det kan kanske låta tråkigt att läsa om alla dessa gudstjänster och alla dessa präster han möter.
Men det är en underhållande bok som förstås är mera njutbar ju mer man är bekant med de kyrkliga förhållandena, med prästerna och med liturgin.