Jan Sigurd kan konsten att med stor berättar- och formuleringsglädje servera sina skrönor på ett sätt som knappast någon annan kan eller gör nuförtiden.
Nu har han samlat 15 nyskapade berättelser i en bok som fått titeln av en av dessa berättelser, "Prästen som blev frälst".
Jan Sigurd bor i Malmö och har ett annat boende på ön Ven (eller Hven som han själv föredrar att skriva). Mycket av miljö och färg till sina berättelser hämtar han från dessa trakter.
Det är nog inte bara för att det emellanåt är så skånskt som man då och då kommer att tänka på Fritjof Nilssons Piraten när man läser Jan Sigurd.
Det finns likheter på flera andra plan, faiblessen för de udda figurerna, viljan att berätta de mest märkvärdiga saker som skett utan att tala om att det verkligen är märkvärdigheter. Läsaren får lov att själv dra sina slutsatser, vilket är tacknämligt.
I den här boken får vi möta Konrad med huset som alstrar el, kyrkoherde Asmundsson på Hven som vaknar på ett hotellrum bestulen på ett års kollekt, trötthetsforskaren Johan Fors som provar absint på en konferens, finansgeniet Pome von Peterzén som köper en begagnad njure från Kina. Med flera.
Det är ett osannolikt persongalleri, som på något sätt ändå görs trovärdigt av författarens lust att berätta goda och ytterst dråpliga historier.
Det här kan bli sommarens favorit i hängmattan. Det finns dock en liten risk med hängmatteläsningen - man kan råka ramla ur när det är som roligast!