Påsken ligger sent i år. Den meningen känns knappast ny. Den sena påsken är en riktig snackis.
Senast påsken låg sent var år 2000, den 23 april. Ibland infaller påsken i slutet av mars. Man kan tycka att ett datum är ett datum. Jesus korsfästes, dog och återuppstod. Men så enkelt är det inte.
Enligt Nationalencyklopedin vill man undvika att den kristna högtiden inte ska krocka med den judiska. Egentligen vill man fira samtidigt, men uppmärksamma olika händelser, väldigt stora händelser. Inom judendomen firar man minnet av israeliternas uttåg ur Egypten medan man inom kristendomen sörjer Jesus död och gläds åt hans återuppståndelse.
Fullmåne avgör
För att högtiderna inte skulle kollidera bestämde man under ett kyrkomöte år 325, att den kristna påsken skulle infalla efter första metonska fullmånen som är efter vårdagjämningen. Metonska fullmånen, beräknad efter Metons cykel.
Men, vem var den där Meton? Vad krångligt allting blev. Och det verkade man tycka ett gäng sekel senare också för någon gång mellan 1739 och 1844 bestämde man sig för att beräkna påskhögtiden efter den astronomiska fullmånen istället. Det vill säga, fullmånen som är inritad i en klassisk kalender, fullmånen som sägs få hundar att yla, fiktiva varulvar att ränna runt och som håller en och annan människa vaken.
Den judiska motsvarigheten har en egen beräkning och dessa ska alltså inte kunna krocka.
Pussar och godis
Ju mer man försöker ta reda på om påsken desto mer förvirrande tycks det bli. Det är ägg, godis, påskkärringar som tigger godis, häxor som drar till Blåkulla, påskharar, kulörta fjädrar i ris, lammstek och påskpussar. Var och ett har sin förklaring som är mer eller mindre lätta att förstå. Vi väljer dock att stoppa här och istället uppmana till egna studier i ämnet. Eller köpa läget, sluta försöka förstå och istället ta del av de påskevenemang som finns att välja mellan. Kanske finner du svar där.