En sökning i arkiven ger flera hundra träffar. Under 1970-talet finner man Maarja Talgre i ungdomsprogrammet "Tvärs", eller som reporter med uppdrag att skildra ett Göteborg som är på väg att rivas.
Senare kommer andelen litteraturprogram att dominera. Många minns säkert också programmen tillsammans med Claire Wikholm och Lena Persson under 80-talet. Ett av programmen var "Vildanden, Koreakriget och Tom Dooley" som nu kommer att återutsändas.
Maarja Talgres estniska bakgrund har också varit en källa till många program om litteratur och kultur från de baltiska länderna och många har berörts av hennes egen livsberättelse. I böckerna "Leo - ett estniskt öde" från 1990 och "Leos dotter" från 2003 har hon berättat om fadern, motståndsmannen hon aldrig fick möta. Han sköts till döds av KGB-soldater i Tallinn 1944.
Många guldkorn
När nu Maarja går i pension från Kulturredaktion på P1 ges det en möjlighet att få lyssna till några av de många intresseväckande programmen som Maarja varit redaktör för under rubriken "En vecka om, med och av Maarja Talgre".
Bland de många guldkornen finns "Klassikerrummet" med allt ifrån samtal om Marcel Prousts "Swanns värld" till Hjalmar Bergmans "Farmor och vår Herre".
Östersjöns Författar- och Översättarcentrum i Visby är en betydelsefull plats för Maarja. En plats som hon regelbundet återkommer till sedan ett flertal år och det är där jag når henne för ett samtal.
- Centret är en spännande och kreativ plats, det bildas ofta en god stämning och en särskild sorts värme mellan alla som möts här under en begränsad tid. För mig har de många mötena, ibland oväntade mötena, med författare och översättare varit betydelsefulla. Några av de författare som jag mött här har jag senare arbetat mer aktivt med i olika radioproduktioner.
Mormor och slöfock
Vad väntar dig nu när du inte behöver arbeta med ständiga sluttider för radioprogram?
- Jag vet inte riktigt hur min nya tillvaro kommer att gestalta sig men min plan är att fokusera på mitt författarskap, vara mormor och slöfock! Jag ser på pensionen som ett slags författarstipendium, bland annat kommer jag att arbeta med min pappas dagböcker som jag genom lyckliga omständigheter fått tillgång till.
- Det är fantastiskt att få vara mormor och hämta barnbarn på dagis, det är en stor och viktig glädjekälla i livet. Det är naturligtvis skönt att nu få slippa anspänningen att hela tiden producera, att få tid att läsa en bok utan att behöva tänka på att det är ett arbetsmaterial.
För de många som nu saknar Maarjas röst ges tillfälle att få lyssna och möte henne under Bok- och Biblioteksmässan i Göteborg under hösten, men det blir säkert inte det enda tillfället som det i framtiden kommer att vara möjligt att återigen få lyssna till Maarjas insiktsfulla kommentarer och analyser av det litterära landskapet.